Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Om kort och kortspel. Av Sigge Axell. Med 17 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tydelse var gång man har blandat om
bladen i den. Den är sammansatt med
så stor skicklighet att man aldrig nog
kan beundra den, ty på en matematisk
grundval bygger den tusen och åter
tusen intressanta kombinationer och en
sådan mängd av besynnerliga
sammanträffanden, att man, ehuru visserligen
utan grund, i den har trott sig kunna
upptäcka hjärtats hemligheter, ödets
mysterium och framtidens nyckel. Vad
jag nu säger, gäller isynnerhet
tarok-spelet hos zigenarna, vilket är det
förnämsta av alla spel, men har också sin
tillämpning på piquet. Uppfinnandet av
spelkorten bör tilläggas de gamla, och
för min del är jag böjd för att tro dem
vara av kaldeiskt ursprung, ehuru jag
icke känner något manuskript som
formligen berättigar denna åsikt. Men i
sin nuvarande form är den kortlek,
som begagnas till piquet, icke äldre än
från konung Karl VII: s tid, om det är
sant som det står i en lärd avhandling,
vilken jag påminner mig att ha läst i
Séez, att hjärter dam är en allegorisk
bild av den vackra Agnes Sorel och att
spader dam under namnet Pallas skall
föreställa den bekanta Jeanne Dulys,
som också kallas Jeanne Darc, vilken
genom sin tapperhet räddade monarkien
och sedan blev kokt i Rouen av
engelsmännen i en kopparkittel, som förevisas
för två liards och som jag har sett en
gång då jag reste genom denna stad."
Vilja vi finna ursprunget till
Kortspelet, måste vi gå ända till Indien och
Kina. Det gamla indiska spelet
Cha-turaji, vilket ord betyder de fyra
rajahs, är nämligen förebilden till det
europeiska kortspelet, som när det först
framträdde här, kallades Naibispelet.
Skulle man nu våga sig på litet
språkforskning, kunde man utan att anses
alltför djärv, draga den slutsatsen, att
kortspelet kommit från de österländska
länderna via det arabiska folket,
varigenom man skulle kunna förklara ordet
Naib, som är arabiska och kan
översättas med vikarie, ombud. Genom
korsfararna fördes spelet till Italien,
varifrån det hastigt spred sig till det
övriga Europa.
År 1248 finna vi en post i engelska
hovets räkenskaper av följande lydelse :
"Waltero Sturton ad opus ludendum ad
qvatuor reges viii s vd" (8 sh. 5 pence).
Som kortspelet mycket tidigt i England
benämndes de fyra kungarnas spel, är
det troligt att vi här ha att göra med en
utgift för inköp av spelkort. Denna
tidiga anteckning är tyvärr
ensamstående och först i slutet av 1300-talet
börja uppgifterna komma rikligare.
Ett påstående, som möter oss hos
en forskare, att i en år 1375 avslutad
tysk översättning av den helige
Augustinus skulle finnas en teckning, vara
kort förekomma, hava vi icke varit
i tillfälle att kontrollera och torde
behöva tagas med en viss försiktighet.
I en krönika av Giovanni de Juzzo
de Cavelluzzo finna vi följande
anteckning: "År 1379 infördes till Viterbo
kortspelet, som kommer från
Sarace-nernas land och kallas hos oss Naib."
Av allt att döma är dock spelet vida
äldre i Italien, fast denne krönikör först
då gjort personlig bekantskap med
detsamma.
Att kortspelet i Tyskland mycket
tidigt vunnit en av myndigheterna
ovilligt sedd spridning visar ett förbud mot
kortspel i Niirnbergs gamla stadslag år
1384. Detta tidiga lagstadgande torde
kunna användas som bevis för att
kortspelet är äldre i Europa än vad
Cavelluzzo påstår, ty föga troligt är väl, att
kortspelet skulle fyra a fem år efter
sitt första framträdande i Italien icke
blott ha kommit till Tyskland utan där
vunnit en så stor utbredning, att det
behövde förbjudas i lag.
Den gängse men felaktiga
föreställningen, att kortspelet skulle ha
uppfunnits för att förströ en vansinnig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
