Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Plastisk dans på skridskor.
Jakobson på Stadion i Stockholm.
Det finska paret
tävlan i Olympia. Det berättigade i
hans klander kan vara diskutabelt —
jag bestrider för min del — men våra
idrottsmän äro nu på väg att uppfylla
hans uttalade önskan. De planera till
sommaren en gymnastik- och
idrottsfest, som i stort sett blir en
tävlingskamp mellan de olika svenska
landskapen, ehuru i en del idrottsgrenar
norrmän och danskar även skola
inbjudas. Dessa ”Svenska spel” äro
ämnade att ersätta de Olympiska spelen
1916.
De svenska idrottsmännens
förberedelser för deltagandet i VI.
Olympiaden togo sin början redan 1912, och
när nu firandet av -nästa Olympiska
spel framskjutits i det ovissa, har man
inom våra idrottskretsar haft en känsla
av, att det myckna arbetet håller på att
rinna ut i sanden. Detta är visserligen
en överdrift, ty ett idrottsligt arbete
hos ungdomen bär alltid frukt i någon
mån, men man bör icke förundra sig
över, att idrottsmännen ha ett behov av
att få framvisa resultaten av sina
strävanden. Därför har också tanken
på anordnandet av Svenska spel i
Stockholm i sommar rönt en livlig
anslutning inom våra idrottskretsar.
Såsom alltid då det gäller att göra
något i det här landet, är det dåligt
före i portgången. Det tar tid att få
något i gång här, och den svenska
initiativrikedomen tar sig även inom
det idrottsliga arbetet alltför ofta
uttryck i att man hänger sig om benen
på den, som vill uträtta någonting.
Det har heller icke sparats på
betänkligheter, när det gällde att starta
Svenska spelen, men rörelsen
”nerifrån” inom de svenska idrottskretsarna
var för stark. Man var besjälad av den
rätta andan och ville ha tävlingsfesten
till stånd. Hela den moderna
idrottsrörelsen är ett utslag av det unga
släktets sunda drift, en uppryckning
ur den försoffning, som växande
industrialism och frånvaro av naturenligt
levnadssätt höll på att lägga över
mänskligheten. Vår europeiska
överkultur har en särskild prägel. Den
driver icke till österländskt
tillbakaskådande och inåtvänt grubbel. (Det
ligger icke för en nutida student eller
arbetareyngling eller ens en f. d. sådan
IDROTTSKRÖNIKA
att i huksittande ställning stirra på sin
egen navel och i evinnerlighet
upprepa frågan: ”Vem är jag?”) Där
finns alltjämt den typiskt västerländska
blicken framåt, och det är därför endast
i konsekvens med denna allmänna
anda, som den svenska ungdomen icke
vill låta världskriget förlama dess
livsglädje, utan söker en ersättning för
den milstolpe i det moderna
idrottslivets utveckling, som den = sjätte
Olympiadens tävlingskamp skulle ut-
göra. Och kan man få en bättre
ersättning därför än en svensk
landskapskamp?
Ett sådant idrottsmöte kan ju inte
gå av stapeln utan en viss festivitas,
och det har uttalats en farhåga för att
det skulle kunna anses stötande om
svenskarna, medan så många nationer
äro försänkta i sorg och kamp på liv
Vår snabbaste skridskoåkare, svenske mästaren i
hastighetsåkning, Paul Zerling.
och död, anordna en stor tävlingsfest.
Men vår nation kan icke rimligtvis
komma i skev dager därför att dess
olika landskap mötas till idrottskamp
på Stadion. Vi taga icke Europas
bedrövelse lätt, därför att vi vägra att
sätta oss ned och gråta över egna och
andras dårskaper. För övrigt äro
varken nöjen eller konstutövning
bannlysta inom de krigförande nationerna
själva, ehuru dessa intressen skjutits
åt sidan för det stora alltomfattande
krigsintresset. Idrott är både nöje och
konst och om Olympiska spelen
utgöra den moderna idrottens högsta
konstnärliga uttryck, där det bästa, som
idrotten förmått skapa och frammana
Bobsleighåkningen blir en alltmera utbredd sport
i vårt land. En bild från den nyinvigda backen
vid Stocksund.
Världsmästaren Gösta Sandahl, som under
pseudonymen >Tasan> vann svenska mästerskapet 1916
i konståkning på skridskor.
blommar hos nationerna, så kan man
icke rättvisligen klandra att det
svenska folket låter sin ungdom, trots
världskriget, samlas till en likartad
kraftmätning på idrottsbanan.
Svenska spelen bli sålunda den
stora händelsen för året inom vår
idrottsvärld. Det blir
sommaridrotternas högtidsfest. Den gångna månaden
har varit vinterns stora tävlingsmånad.
Bandymästerskapet har slutspelats, och
vår präktiga stab av skidlöpare har
gått till kamp i Örnsköldsvik. De
nationella skidtävlingarna där, den 23
—27 februari, ha utgjort vinterns stora
idrottsevenemang. De föregingos av
en hel del distriktsmästerskapstävlingar,
av vilka budkavlelöpningen i Stockholm
var en av de intressantaste.
De skandinaviska idrottsmännen ha
drabbat samman, skidåkarna vid
Saltsjöbaden och skridskoåkarna samtidigt
i Kristiania. Vintern har åtminstone
i Stockholmstrakten bjudit på
möjligheter såsom nästan aldrig förr för all
slags vinteridrott. December månad
var det mera snö än vi sett på många
år i huvudstaden, och i januari kom
ett töväder som smälte all snön på
fjärdarna och skapade de bästa
möjligheter för issegling och skridskoåkning.
Stockholmare och stockholmskor ha
också i fulla drag njutit av vad som
bjudits.
De här införda bilderna tala för sig
själva. Det är snapshots från några
av de stora tävlingarna under den
gångna månaden samt i övrigt några
bilder från vinteridrottslivet i
Stockholmstrakten, som, under vintrar
sådana som den innevarande, är ett
riktigt Eldorado för isidrott. Långfärder
på skridskor ha också hört till ordningen
för dagen både i skärgården och på
Mälaren, och över fjärdarna ila isjakter
snabbare än vinden och sjungande på
den vackra och egendomliga ton, som
järn ger när det glider i snälltågsfart
över is. — Snabbare än vinden! Ja,
det låter kanske egendomligt för de
oinvigda, men faktum är att en isjakt
och även en skridskoseglare i ett visst
läge färdas betydligt fortare än den
vind, som pressar på seglet och driver
honom framåt. Vad säges om milen på
fem, sex minuter!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
