Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte häftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 BONNIERS MÅNADSHÄFTEN
:— Vill ni inte träffa honom?
— Nej.
Allt vad han den kvällen lyckades utverka var att hon
icke skulle förråda honom, d. v. s. icke förråda att hans
sår endast var en skråma och svagheten låtsad. Troligen
hade madame sänt honom Flly just för att locka honom
till någon oförsiktighet.
Följande dag — samma dag som jag gjorde min förut
omtalade visit — ändrade han taktik. Såret i huvudet
var i själva verket så obetydligt att han inte längre vågade
spela sjuk. Han började rasa omkring i cellen för att
dymedelst demonstrera sin längtan efter frihet. Verkan
härav blev oväntat lycklig. Stackars Elly kunde icke
förhärda sitt hjärta mot den hycklarens jämmerrop. Hon
lovade att släppa ut honom.
— I natt, föreslog Taczew.
— Nej, nu genast.
Och hur skulle han mitt på ljusa dagen kunna öppna
madames skrivbord och leta reda på Norrinders papper?
— Jag tror inte på de där papperna. De existera
inte. |
— Mademoiselle, sade Taczew, ni tror inte, att de
där papperna, som skulle bringa er far i fängelse eller
till schavotten, ni tror inte att de existera. Gott. Gör mig
då den tjänsten att öppna den här dörren i natt så skall
jag snart visa er dem.
Hon tvekade, hon upprepade:
— Nej, det är omöjligt, de finns inte.
har förstört dem.
Men Taczew gav sig inte.
— Ni kan ha rätt, men låt oss i alla fall se efter.
Har jag orätt så är ju ingen skada skedd. Har återigen
ni orätt, så bör ni väl ändå vara angelägen om att de
bli förstörda?
Nå, slutligen samtyckte hon. Hon lovade att passa
ett lämpligt tillfälle vare sig det nu bleve på dagen
eller om natten. För att insöva alla misstankar fortsatte
Taczew med sitt bultande och bölande. Han ropade
några svenska glosor för att visa att han förgäves vädjade
till sin obarmhärtiga sjuksyster. När jag öppnade dörren,
trodde han att det var Elly och blev naturligtvis ganska
bedrövad. Han tänkte ett ögonblick gripa tillfället i
flykten och öppna skrivbordet men mina protester och
ovissheten om var madame och hennes bror befunno
sig, förmådde honom att avstå från försöket. I stället
lånade han lite pengar för att i nödfall ha någonting att
slunga i gapet på portvakten.
’Han fick vänta förgäves hela dagen och hela natten.
Först fram mot middagstiden i dag kom Elly och släppte
ut honom. På några minuter hade han öppnat
skrivbordslådan. Allra överst låg Norrinders papper. Han
räckte dem till Elly.
Hon bläddrade igenom bunten, tog ut de båda papper
som voro undertecknade av Hagen och stoppade dem
på sig. Resten lämnade hon åt Taczew. Hon sade:
–- Ni hade rätt, monsieur Taczew. Det var förstås jag,
som var dum och lättrogen.
— Och nu antar jag, mademoiselle, att ni inte har
någonting emot att lämna det här nästet?
Hon skakade på huvudet.
– Tack. Men jag kan inte!
— Kan inte? Vad i herrans namn menar ni? Ni kan
inte stanna ett ögonblick längre, det är vad ni inte
kan.
Hon svarade fullkomligt lugnt:
— Jag mäste först visa mr Saint-Jean de här papperna
och begära hans förklaring. Jag kommer över huvud
taget inte att lämna det här huset, förrän han givit
mig fullständig förklaring på det — och på mycket
annat.
– Och vad tror ni, att madame kommer att säga?
Jag försäkrar er att hon kan vara en sannskyldig furie —
Hon ryckte på axlarna.
Saint-Jean
— Jag är inte rädd av mig, monsieur Taczew. Godnatt.
Hälsa min kusin att han inte behöver vara orolig för
min skull.
Vad skulle han göra? Omöjligt att övertala henne.
Lika omöjligt att föra henne med sig mot hennes vilja.
Han gick. Och nu har han som sagt varit här och
överbringat hennes lugnande hälsning. Hur pass lugn
jag är, kan du möjligen tänka dig. Och vad ska jag
ta mig till? Naturligtvis kan jag i morgon dag gå till
myndigheterna och begära handräckning för att
utbekomma en ung svensk dam som kvarhålles i rue
Laborde 5. Men om den unga svenska damen vägrar
att låta sig utbekommas, vad ska jag då göra? Jag är
varken hennes far eller förmyndare eller man eller ens
fästman. Och riskerar jag inte att rulla upp någon
obehaglig affär, som jag inte känner till? Var är Hagen?
Vad har han gjort under de här veckorna? Hur står
hans sak? Jag vet ju ingenting.
Vad ska jag ta mig till?
Din
Holger Brate.
Elvira Hagens mystiska äventyr.
Vad som passerat till dato.
Personer: Holger Brate, amanuens i utrikesdep., förälskad i sin
kusin, den urga förtjusande Elly Hagen som väntas ärva mycket av
världens goda efter sin i Paris bosatte sjuke fader major Hagen,
ägande bland annat jordagods i Luxemburg. Ideellt stödjande polska
frihetsrörelsen, lämnar ifrån sig både för honom och frihetsrörelsen
farliga papper. >Bystaholmsgumman>, grevinnan Charlotte, kusin
till Brates far. Norrinder, f. d. kemist och sekreterare hos major
Hagen, otrogen gårdsfogde, ägande ovan nämnda »papper> och genom
umgänget med baron Honoré de Saint-Jean vorden en stor skurk.
Baronen, »majorens vän», fa!skspelare, äventyrare, tillsammans med
Norrinder, utpressare, grann karl. Madame Thterault majorens
>väninna», utbyter rika förbindelser med baronen. Taczew, tjock
och rund bullrande herre, polsk fribetskämpe. Derrel, Brates förman
1 departementet, även han ingalunda likgiltig för den vackra Elly.
Direktör och fru M. S. Sacchéus, artigt tjänstvilligt konstälskarpar.
Ellys släktingar, fina och rika, däribland fru Ottilia Locrantz,
sedlighetsnucka, fru Orzyzsco i X-stad tillsammans med flera liknande.
Bystaholmsgummans detektiv, ingen Sherlock Holmes. Den polska
ligans hemliga wtskott. Inbyggare i X-stad. Kapten Jenner ännu
oklassificerad, men helt visst djupt ingripande medspelare.
Vad som hänt. Elly rymt från Stockholm med baronen att i
Paris uppsöka sin sjuke far och efterlyst genom annonser i
tidningarna av Bystaholmsgumman och amanuersen, sedermera brevledes i
förbindelse med dessa, därvid delgivande dem sina öden: baronen
uppträdande som fästman hemma hos rika släkten nere i Skåne,
rymning härifrån alljämt i baronens sällskap till Köpenhamn. Taczew
och Brate i Köpenhamn som Guds gissel. Norrinder berövad sina
>papper>, varav avskrifter emellertid av honom i god tid sänts till
madame T. i Paris och förgiftad av sin egen »patentmedicin> som
han avsett för major Hagen, baronen i gott förvar. Taczew och
Brate till Paris, var och en på sitt håll och var och en för sitt syfte.
Elly hemsänd med herrskapet Sacchéus till dennes villa i X-stad och
sedlighetsnuckorna. Bystaholmsgumman uppträder, kapten Jenner
inlöper i X-stads hamn med sin engelska lastångare Colombine.
Sedlighetsnuckorna i verksamhet. Fest hos Sacchéus, slutar med att
såväl kapten som hans Colombine lämnar X-stad. Ombord befinna
sig Elly och fru Orzyzsco. De ha i hemlighet lyckats övertala J. att
taga dem med. Våldsam bestörtning i X-stad. Ett dramatiskt
sammantriffande av ödesdiger innebörd: ombord å Colombine dyker
baronen, betydligt anfritt och nere, helt plötsligt upp framför Elly:
»Jag har den äran att vara Er trolovade, Honoré de Saint-Jean!>
Stockholm. Alb. Bonniers boktryckeri 1916.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
