Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det allmänna motståndet emot Hegelianismen måste
således i detla hänseende synas fullt berättigadt.
Ser inan sig deremot [emot hvad?] om efter ett
positivt system [livad vill då ett negativt eller
åtminstone icke-positivt system säga? Är kanske LB:s
eget system af det slaget?] att sätta i stället för
del Hegelska, så mötes blicken af en mängd
hvarandra korsande och motsägande åsigter, ibland
hvilka ingen eger den inre fasthet eller det yttre
erkännande [liksom äfven det vore af någon vigt!], att
den med något giltigt skäl kunde göra anspråk på
att helsas såsom filosofiens högsta utvecklingsgrad 3).
icke kan leda till ntbjot slags conseqvenser, samt att det
bestämda i honom omöjligt kan leda till nngra origtiga,
såvida det icke sjelf är origtigt. Af det obestämda kan man
icke pfi uägot sätt härleda det bestämda, och af det rigtiga
kan uian ej eller följilrigtigt härleda någonting origtigt.
Vill äter LB säga, alt härledningarne ej varit följdrigliga
och alt deras giltighet följaktligen varit blott "skenbar", sa
förutsätta de om den Hegelska principen jemt ingenting.
Ue förutsätta och utvisa dä endast att deras upphofsmän
varit ungefär ]|kasa släta tänkare som LB sjelf.
3) Denna punct visar redan, alt LB, såsom ofvanföre är
anmärkt, icke är skapad af var Herre till tänkare; ty vore
han detta, sä skulle han icke endast "se sig om" efter ett
system, som redan vore fullfärdigt och adproberadt af
mängden, utan han skulle dä äfven känna sig hafva lust att
vända sig till sjelfva förnuftet och fråga, hvad ocksä detta
kan hafva att lära honom i philosophien. Åtminstone skulle
lian icke vilja "bemöda sig" alt länge qvarstadna uti en
lärobyggnad, som enligt hans eget erkännande är bristfällig i
sjelfva grundvalen, och derföre ej rätteligen kan anses för
synnerligen bättre än en ruin, ur hvilken blott vissa
materialier kunna begagnas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
