Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ling, råg, malt och hafre 16 vackar af hvartdera
sädesslaget, smör 16 marker, 10 ägg, 30 flikar näfver samt 7
marker eller skålpund bast.
Förrän vi skrida vidare i vår redogörelse för
skatteväsendet, torde det vara skäl att uppmärksamma det nya
mantalet eller skattläggningen efter jordatal.
Ofvan sågo vi, att enl. det s. k. gamla mantalet
icke de särskilda lägenheterna med deras olika villkor
och förhållanden togos i betraktande, utan var detta en
sammansättning af skattebönder, hvilka representerade ett
visst förmögenhetsbelopp. Men äfven sedan det s. k.
gamla mantalet upphört, utgjorde personer och
sammansättningar af personer delningsgrunden1). Medeltidens
skat teförhållanden qvarstå, tyckes det, ända till år 1543.
Af detta års jordebok framgår, att dä en skattläggning
af jorden redan skett. Nämnda x) jordebok lemnar i sin
undervisning följande förklaring på fullskatt: „där tre eller
fyra eller ock flera äre lagda uti en skattemark, eftersom
de hafva jorden till, somliga mera somliga mindre
eftersom de äro arfkomne till i byn och tolf man hafva
rannsakat dem emellan med aln och stång uti hvar by. En
stång räknas sex alnar uti och äre lagde uti skattemarketal
uti en by fyra stänger jord under en skattmark, uti en
annan fem, såsom hvar bonde hafver åker, äng, fiske och
utmark". Jorden hade sålunda af skattläggningsmän blifvit
lagd i skatt. „Delägarnes lotter hade blifvit bestämda i
stångtal och byns skattetal eller del i de årliga
utskyl-derna beräknadt efter fullskattetal, hvilket synes varit
beroende ej allenast af den under odling varande jorden,
utan äfven af andra egoförmåner", anmärker Rosenborg.
Bekräftelse härpå finner man i 1544 års jordebok 2).
Men man finner något mer. Skrida vi nämligen till en
jämförelse af skattläggningsförhållandena i de skilda
socknarna äfvensom i de olika byarna inom samma socken,
finna vi visserligen, att värdet på stången, såsom helt
naturligt är, i hög grad vexlar. Men man skulle vänta
*) Jmfr. Rosenborg, sidd. 78—79. — l) St. A. 2,943.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
