Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den, skola vi här till en början upptaga till undersökning
den korta anteckningen ur biskop Brasks copiebok *):
Borgå län 600 mk och 100 läster spannmål.
Jämföra vi härmed till en början 1539 års arliga
ränta2) och gingärd (persedlarne med undantag af
spannmålen förbytta till penningar), få vi från 1539 — året med
qvarlefvor af medeltida beskattningsgrunder — följande
tablå:
SI penE . Mark. lingar. I persedla ! .. 1 Öre. | Mark. j öre. 1 ,r. ’ I Pnr. Läst. Spannmål. j Pund. | Spänn, j i
! Ärliga räntan; 780 , Gringärden . — i 1 3,117*)’ 5 — 1,051 | 3 9,6 28 14,4 ’ 11 i 9 ■ 4 2 ’ SV* i
1 Samma] 780 1 4,169 | 1 — 39 1 11 1 Vl2 i
Tänka vi oss uppgiften 100 1. spannmål i biskop
Brasks ltopiebok så, att de tre sädesslagen för råg, hafre
och korn ingå till 73*del hvar, få vi ett medelpris för lästen
af 90 mk och ter sig då afkastningen från Borgå län
sålunda:
I penningar. I persedlar. j 1 spannmål. j
Mk. Mk. Läst. j
600 5,400 40 |
Antagligt är, att biskop Brask med sina i rundt tal angifna
sifferuppgifter blott velat lemna en approximativ
uppskattning af den skatt, som utgick från länet. Äfven för denna
händelse synas hans siffror vara för högt tilltagna, ty det
är föga troligt, att skattebördan under Gustaf Wasas tid
till en början skulle minskats för att sedan stiga så högt
som vi af det följande skola se. Särskildt förefaller be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>