Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1573 uppburit en sådan gärd, hade nämligen lemnat den
oqvitterad, hvadan fogden utskref den för andra gången.
År 1581 A) uppgifves däremot, att det denna tid stora
antalet öde skatter och rökar2) förorsakats „aff fatigdom
och Eliest aff then gestning the aff Krigzfolckett hafft
haffue".
I sammanhang med borglägret må följande uppgift
af år 1555 3) om utskrifningen anföras. Medan i Åbo län
fyra karlar „af menigheten utgöra" den femte, „utgöra" i
Borgå län tre karlar den fjärde och utrusta honom med
värjor, kost och annat hvad „the skole opå holle".
Hvarje adelsman, prest eller annan embetsman skulle
utgöra så många karlar till häst han hade råd till och
utrusta dem med „harnesk, rör, „kneffuellspiutt“ m. m.
I Artjärvi och Elimä fjärdingar erlades liksom i
Tavastehus slotts län öfverhufvudtaget de ordinarie- utlagorna
efter jordetal och mantal. Jordetalet är här krok och
består en krok af sex stänger ock håller hvar stång 6
alnar *).
Krok torde liksom äfven bågatalet ursprungligen
af-sett en till arbete dugande man, i detta fall en som
förmådde styra årdret5), men småningom blef det ett mått
på ett bestämdt odlingsområde och öfvergick med tiden
till en blott kameral benämning3).
Jämför man för Elimä åren 1562 och 1563 i Tab. I,
är man böjd att tro det kroken vore 6 gånger större än
den i Borgå län för öfrigt förekommande skattmarken.
Då vi nu skrida att närmare undersöka
skatteförhållan-dena i Artjärvi och Elimä fjärdingar, skola vi dock finna,
att detta ingalunda kan antagas som alldeles gifvet.
Krokskatten var till beloppet ganska olika i de skilda
socknarna i länet och utgick i en mängd till antalet varie-
*) St. A. 3,395. — *) I Helsinge, Sibbå, Borgå och Pernå med
Mertlaks fjärding voro 66l/s sk. och 353 rökar öde. — *) A. H. VIII, sid.
317. — 4) St. A. 3,277. — 6) Jmfr. E. G. Palmén, Hvittis sockens soc.
o. ekon. fbrh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
