Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som god ochriord var“, och räknades ett så stort område
tor ett mål åker. På ett sådant område kunde man så
en half Stockholms spann råg och gingo sålunda två mål
på ett stockholmskt spanneland. Där jorden åter var något
stenig eller i allmänhet befanns något mindre tjenlig som
åkerjord, där lade helsingarne en stång eller half annan
till målet, „so thet skulli och wara god ffor eitt mol Lijka
som thet hade warid god iorda.
Målet var sålunda ett ytmått af bestämd geom. storlek
och utgjorde, där jordmånen var god, 2,304 q v. alnar, där
den var af mindre god beskaffenhet 2,916 samt vid ännu
sämre jord 3,249 qv. alnar.
Ångarne upptog man åter i „htesemolw efter hvad
man pröfvade, att dessa i medeltal årligen afkastade („icke
till thet besta höö iord, icke till thet wersta"). Med ett
lass förstods härvid tydligen ett vinterlass, på hvilket
räknades fyra parmar och var så stort, att en god häst eller
ett par oxar hade „nog till att draga" i godt före.
Äfven lägenhetens utegor försökte man uppskatta i
måltal. Härvid bestämdes måltalet efter det årliga gagn
man pröfvade, att husbonden hade af „skogen med
svedjeland och annid nyttogt, so gott som so monga mol i ochr.
Äfven fiskevattnet lades i måltal. Härvid försökte
man till en början uppskatta fiske vattnets värde och sedan
genom jämförelse med gagnet af ett, två eller flere mål
åker värdera fiskevattnet genom att beteckna dess godhet
med ett, två eller flere mål.
Som af bilagan framgår voro dessa gods i hög grad
olika såväl i afseende å storlek som äfven i afseende å
villkor och förhållanden. Skattebördan, lämpad därefter,
var sådan den för utrymmets skull reducerad, framträder
i Tab. IV.
Som vi sett, blefvo de flesta af dessa gods
vederkända åren 1555 och 1556. Hvad landbönderne före
vederkännandet skattat till sin tidigare husbonde framgår icke
i hvarje fall med full tydlighet. Till sina hufvuddrag
tyckas deras utlagor dock ha varit desamma vi finna
år 1559.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
