Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På den nyssnämnda våghöjden följer emellertid en
högst märkelig vågdal under år 1562, hvilken företeelse
framträder i Sibbå och Pernå socknar i ännu högre grad
är 1564.
Det ringa antalet kor vi finna för Sibbå beror främst
iläraf, att Kaukjärvi fjärdings tiondebelopp i regeln icke
ingår i dessa års tionderäkenskaper. Vid en jämförelse
mellan de återstående fjärdingarna under detta och
närmast föregående år finner man dock här liksom i de öfriga
socknarna en betydlig minskning af boskapsstammen. Dessa
öfriga fjärdingar i Sibbå räknade nämligen enligt 1558 års
tiondelängd 1,309, medan motsvarande fjärding i 1565 års
tionderegister räknar blott resp. 71*2 kor. Djupast är dock
vågdalen i Helsinge, som år 1557 räknar 1,813, men år
1562 blott 797 och 1564 866 kor samt i Borgå socken
med 2,702 kor år 1556, men blott 1,306 kor år 1562. Äfven
i Pyttis och Elimä finner man, ehuru i mindre grad detta
sjunkande af smörräntan. Blott i Artjärvi fjärding
förmärkes till och med en ökning i kornas antal.
Under senare hälften af 1560-talet tillväxte
boskapsstammen ater, äfven om icke under något af de för oss
kända åren kornas antal upphinner slutsummorna för åren
1556, 1557 och 1560.
Vi hafva tidigare sett, att skatternas och rökarnas
antal var ■„stadd i sakta, men jämnt nedåtgående från 1540
till 1571 (Tab. I). Under 1560-talet öfvergår ett stort
antal hemman från skatte- till frälsenatur, såsom vi snart
skola finna. Emellertid hafva vi sett, huru sädestiondena
i regeln aftogo under nämnda tidsperiod. Äfven de
visserligen fåtaliga smörräntelängderna tyckas antyda
detsamma. Och beror minskningen af tiondena till stor del
på tiondemantalens af tagande. Några fullt säkra slutsatser
kan det måhända vara säkrast att icke göra, men mycket
häntyder på att de under detta tidsskifte så betydligt
förhöjda skatterna vuxit en och annan af de sämre situerade
hemmansegarena öfver hufvudet, hvadan de kommit pa
obestånd.
Betecknande är ock, att Artjärvi fjärding, som jäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
