Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inledning till Tab. X.
Fisket vid konungsgårdarne är indeladt i tvenne
grupper: Saltad fisk, hvarmed menas hård saltad fisk samt
färsk och torr fisk, hvilken under vissa förhållanden äfven
lätt beströddes med salt. Hvad man under 1500-talet
förstod med salt fisk finna vi däraf, att en tunna saltfisk
åren 1558 1) och 1561 ’) uppgifvas väga 16 Lfö, medan en
tunna färsk fisk under nämnda år blott vägde 10 L$.
Som vi finna af Tab. X öfver fisket vid Borgå och
Helsingfors, upptagas såväl kramsill som nors och abborrar
och mörter under olika år än räknadt efter knippen än
efter LS\ Sannolikt hade man i detta fall något
öfver-enskommet reduktionstal. Då jag emellertid icke funnit
något sådant uppgifvet, men å andra sidan sett uppgifter
om hvad knippen under olika år vogo, har jag därför icke
reduceradt de än i knippen än i L&" uppgifna fiskslagen,
utan i stället antecknat detta i en not. Som exempel på,
huru t. ex. 1 knippe kramsill vexlade i vigt, må anföras
följande exempel. År 1557 2) väger 1 knippe kramsill 10
marker, ar 1558 *) 9, 1559 (se Tab. X) 7, 1561 4) 16 marker.
>) St. A. 3,095 fol. 92 o. 3,196 fol. 56. — «) St. A. 3,090. — 3) St.
A. 3,095 fol. 92. — *) St. A. 3,196 fol. 56.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
