Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pingst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De hade hunnit en halvmil ut till havs, då
pojken plötsligt stannade, pekade åt norr och
frågade:
— Far, vad är det där?
Gubben kisade mot norr. Ett blåsvart moln
steg upp bakom Understens fyr. Men det var
intet vanligt moln. Det rörde sig i det, det böljade
och vred sig.
— Jesus, pojke, isen bryter upp! Vi måste
springa för livet, rakt på land!
Och de sprungo. Allt högre steg molnet och
från norr hördes ett fruktansvärt dån, som växte
och kom närmare. Snart sågo de havet bryta mot
isen. Och sjön närmade sig kolsvart under molnet
med vita brott.
Men de hade icke sprungit länge, förrän de
kände att isen började sucka under dem. Det var
stora tjockiskäl med blåis emellan.
— Lägg av kälke och bössa, men behåll
pikstaven! vrålade gubben genom dånet. Pojken
lade av.
Som mera lättfotad än den gamle och mera
rädd kanhända, sprang pojken några steg före
fadern. De stora iskälen började spricka under
långa knakande och knastrande ljud. Och
sprickorna i blåisen sprutade vattnet i kaskader.
De närmade sig Dagen, det yttersta skäret.
Bara några minuter och de skulle vara räddade.
Men plötsligt hörde pojken ett: — Hjälp!
bakom sig. Han vände sig om på den gungande
grunden och såg att fadern kommit ned i en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
