Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapten Elg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kapten Elg gick skyndsamt upp på däck,
stannade några sekunder på styrbordssidan vid
styrrummet och gick sedan med hastiga steg föröver.
— Han är alltså inte ensam ombord,
resonerade vi. Hans son ligger tydligen sjuk i skansen.
Men något jämmer kunde vi inte uppfatta därifrån.
Doktorn, min kamrat, öppnade dörren och
gick försiktigt uppför trappan så långt, att han
kunde se över skylightet. Så kom han ned igen
och var helt blek om nosen.
— Vet du, det här är patologiskt, sade han.
Nu står kapten och talar uppåt luften och
gestikulerar. Han är skvatt galen, något annat är inte
möjligt. Vi får se upp med honom. Tycker du inte
att det är praktiskt att vi seglar i natt eller
åtminstone i dagningen? Vi är ju visserligen två, men
det kan bli tråkigheter.
— Ja, men vi ska väl se hur det hela
utvecklar sig.
Nu kom kapten Elg med tunga steg
akteröver, klättrade ned och bad om ursäkt för sitt
dåliga värdskap.
— Har kapten en son ombord?
— Ombord? Nej, långt ifrån! Ånej, så väl
är det inte! Han drunknade i Delagoa Bay för
25 år sen. Det var en präktig pojke, sjöman i
varje tum, och vacker sen, må herrarna tro! Men
han har det inte bra, jag kan inte förstå det. Han
jämrar sig allt oftare och oftare. Men han är
väl inte färdig än, kan jag tro. Jag är den ende
som kan lugna honom — men det där kan ju
inte intressera herrarna — jag talte visst om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
