Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lotsen Pettersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och plankan med, för hon var sur som ett
gammalt fruntimmer och livbojen med, och där låg jag
och funderade över om jag skulle gå till botten.
För dussinet flaskor jag hade tyngde, så att jag fick
nätt och jämnt truten över vattnet. De fyra tomma
jag hade innanför skjortan stoppade inte. Då tog
jag och bad till gud ett slag och satte i mig två
till och korkade dom ordentligt och stoppade dem
innanför också. Och då flöt jag. Men jag fyllnade
till, så att ingen, som har blivit tagen av polis i
Stockholm, har varit så full som jag var. Men då
kom jag att tänka på ett gammalt sjömansrecept,
att det går att supa sig nykter, och då söp jag ur
ett par flaskor till och blev nykter som en spigg.
Engström kan tänka sig, att det var nödvändigt
— med den sjön som var, och för att inte få
kallsupar måste jag hålla en liter för munnen hela
tiden. Och ju mer jag söp och korkade igen
flaskorna, ju lättare blev jag, och när jag äntligen
blev upptagen av en engelsman, som såg, att det
låg en man och söp i en sådan sjö, och kunde
begripa att det var något galet med honom, då
begrep jag, att spriten har sin välsignelse med sig.
För den är ju skapad av vår herre, den såväl
som choklad och stryknin och rävkaka och vanligt
lageröl!
Ja, skål Engström! Det var längesen jag fick
ett sådant kalas! Fisken går till just nu, och vill
han ha en kasse då och då, så är jag inte så noga.
Men goodtempleriet får de sjuka syssla med, och
Engström behöver inte betala för lite fisk. En
gång simmade jag över Haröfjärden — det blir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
