Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En trollkarl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gubben Gaj började bli upplivad. Han gick
till spisen och skakade på kaffepannan.
— Å, Petter skäller än, så vi kan få påfyll
ning. Ska det vara en slick till?
Vi fingo nytt i kopparna. Jag frågade Gaj
om hans far.
— Jo, den ska han tro var en doktare hela
dan! Men han hade fått gå igenom mycke hos
finnarna, innan han blev den han blev. Han fick
trampa på Nya testamentet och svära, men vad
han svor på talte han inte om. Schål! Jo, jag har
nog kvar gubbens ordningar, men dom visar jag
inte — neej, inte för hundra riksdaler, så fattig
jag är! Han lärde mej en hel hoper förstås, men
det är ju syndigt att hålla på med sånt här. Schål,
schål, häradsdomarn, varför super han inte?
— Det var dyrt, det där, sade häradsdomarn.
Kan det inte få bli för billigare?
— Neej, det är stört omöjligt! Det är så
mycket som skall skaffas ifrån abeteket och lite
varstans ifrån. Schål, schål! Och meklamenterna
är dyra nu för tiden, när en är för gammal att göra
dem själv.
— Nå, kan inte Gaj lära mig något för
pengar? Jag betalar gärna.
Han plirade full av fan.
— Ja, det skulle vara att samla harar. D’ä
väl jag den enda i Sverget som kan vid det här
laget — går det inte? Jo, så faen! Det var en
gång för många herrans år sen, det var barvinter
och nyfrusen is, och jag gjorde mina exter och
filioxer nere på viken vid Rännarby, för jag såg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
