Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖFVERSIKT AF Dl KOTYLEDONERNAS FÖRSTÄRKNINGSSTADIER 13t
exempel framdragas. — Såsom ett första exempel må väljas Veronica,
officinalisUnder det första förstärkningsstadiet utvecklar /’. officinalis
ett direkt sträckledadt, mer eller mindre rikgrenadt epikotylskott, som
öfvervintrar på vintergrönt stadium; efter öfvervintringen fortsättes
utvecklingen, där den vid vinterns inträde afbröts; ett plagiotropt,
rikgrenadt skottsystem utbildas; sidoskotten liksom äfven hufvudskottet
blifva tidigt birotdrifvande och antaga karaktär af ofvanjordsutlöpare.2
brundin3 benämner en af sina skottbyggnadstyper Veronica
officinalis-typen och anger för denna obegränsade hufvudskott, såväl det primära
som andra (relativa); »för hvarje sommar utgå såsom sidobildningar
frän hufvudskottet vanligen flera florala axlar, under det att
hufvudskottet själft alltjämt tillväxer i sin spets, utvecklande det ena örtbladet
efter det andra. I analogi med förhållandet hos de sympodialt
uppbyggda växterna, får man väl anse, att äfven här hvarje generation
drifver florala axlar först efter en längre eller kortare tids verksamhet
af uteslutande vegetativ art, och att således gränsen mellan de särskilda
generationerna bör förläggas omedelbart ofvan det ställe, hvarifrån de
florala axlarna utgå.»4 brundin åsyftar tydligen här hvarje särskild
generations förstärkningsstadium. Warming5 nämner om V. officinalis,
att »det krybende og rodslaaende Vandringsskud bærer alene (vinter-
grønne) Lovblade;–-Fra Aarsskuddenes nedre Del utgaa Skud,
der ligne Moderskuddet; der findes hos denne Art ingen Sideskud, der
kunne betegnes som særlig og blot værende Assimilationsskud; fra de
derpaa folgende Bladaxler udgaa klaseformede Blomsterstande. Af det
anförda torde framgå, huru fullständigt här utvecklingen under senare
förstärkningsstadier öfverensstämmer med den under det första eller
primära. — Utvecklingen under groningsåret hos Utricularia vulgaris
har beskrifvits af Warming:" »Hovedstængelen ender med en Knop,
dannet af sammantrængte Blade neden for en Stængelspids, der i Bygning
næppe afviger fra den videre udviklede Stængels.» Säkerligen torde
1 Nomenklaturen i enlighet med L. M. Neuman: Sveriges flora. Lund 1901.
2 Jmf. Syi.vén: Om de svenska dikotyledonernas första törstärkningsstadium etc.,
I, speciell del, p. 85, II, allmän del, p. 21; 0111 utvecklingen under det törsta
förstärkningsstadiet se äfven Cleve, Astrid: Studier öfver några svenska växters groningstid
och förstärkningsstadium. Akad. afh. Upsala 1898, p. 64.
3 Brundin: Bidrag till kännedomen om de svenska fanerogama örternas
skott-utveckling etc. Upsala 1898.
4 Brundin, 1. c., p. 83—4.
5 Warming: Om Skudbygning etc. Kjöbenhavn 1884, p. 58—9.
0 Warming, Eug.: Spiringen af frøene hos Utricularia vulgaris. Yidenskabelige
Meddélelser fra den Naturhist. Förening i Kjöbenhavn, 1874, p. 45—58.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
