Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ÄDLA LÖFTRÄDEN«’ FORNA UTBREDNING I ÖFRE DALARNE 149
H. Hedström 1 beskref 1893 två mossar tämligen nära den forna
hasselgränsen, den ena nära Utanmyra på Sollerön (Dalarne), den andra
vid Valla i Färila (Hälsingland), där han funnit fossila hasselnötter i
lager, som han anser härstamma från början af den subboreala tiden,
samt i underliggande. Däremot har han ej funnit dem i yngre lager
än subboreala.
Dessa 3 fynd, jämte mitt vid Lokbodarne, visa tydligt och klart,
att klimatet ännu under den subboreala perioden varit så gynnsamt,
att sydliga växter kunnat växa på ej särskildt gynnade platser nära
gränsen för deras, speciellt hasselns, forna utbredning. Att hasseln
upphör just i och med dessa lager, bildade af föga hydrofila samhällen,
synes mig vara ett bevis för dessa lagers samtidighet. Förnämligast
på denna grund anser jag lag. C i den ofvan beskrifna
Evetsbergs-profilen vara af subboreal ålder. Kan man genom fortsatta
undersökningar på platser, belägna i närheten af den forna hasselgränsen, där
nötter förekomma tämligen talrikt,3 visa, att hasseln funnits på platsen
vid tiden för dessa lagers af stubbar, altorf etc. bildning, men upphöra
i och med dessa, har man ju bevisat dessa lagers samtidighet och
härmed gifvit ett nytt, ovederläggligt paleontologiskt, bevis för tillvaron
af hufvuddelen af de HLYTT-SERNANDERska klimatväxlingarna. Ett
försök i den riktningen har jag nu velat göra.
Vi hafva emellertid andra stöd, hämtade från iiorra Sverige, för
den åsikt, som jag sökt förfäkta, angående tiden för »den postglaciala
klimatförsämringens» inträdande än fynd af ädla löfträd i säkert
subboreala torflager.
Vid Åskammen i Själevads socken (Ångermanland) har hasseln
kunnat kvarlefva på norra sidan af ett berg norr om 63°, sedan 65—
70 °/„ af Litorinahöjningen försiggått. Gunnar andersson anser som
möjligt,4 men det tyckes knappast förefalla honom som om så skett,
att nötterna hitsvämmats från någon gynnsammare belägen reliktlokal.
1 H. Hedström, Om hasselns forntida och nutida utbredning i Sverige. Geol.
Fören. Förhandl. Bd. 15, pp. 291—320.
* I Hasselmvren i Los (Hälsingland) fann Gunnar Andersson- (jfr 1. -c. p. 68)
hasselnötter i lager, som efter all sannolikhet måste härröra från den kontinentala
subboreala perioden. Enligt hans åsikt har hasseln här kunnat växa på mossens yta, men
denna skog har sedan dränkts af Sphagna. Växplatsen »kan knappast sägas ha varit
särdeles gynnsam . Äfven emedan platsen ligger mer än 430 111. ö. h., är fyndorten
af stort intresse.
3 Där blott enstaka nötter påträffas, betvder en frånvaro af nötter i »stubblagren
ingenting, så vidt de ej finnas i vngre lager.
4 G. Andersson, 1. c. pp. 12 o. fi", samt 145.
Bot. stud. tillägn. F. Ii. Kjellman. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
