Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om vegetationen på vänerns sandstränder
skjæg-(Corynephorus canescens) Formationen . Denna senare öfvergår
inåt landet i den graa Klit», den bundna sandmarken.1
ERIKSON indelar (1. c. p. 4) den östskånska sandstrandsfloran i
blott tvenne formationer: de psammofila halofyterna Warmings två
första bälten och Corynephorussamhället Warmings tredje bälte.
F.n-ligt COWEES förekomma följande formationer på Michigans sandstränder:
1) the beach, 2) the stationary beach dunes, 3) the active or wandering
dunes, 4) the arrested or transitional dunes, 5) the passive or established
dunes. Slutformationen blir en mesofytisk skogsvegetation.
En dylik indelning i mer eller mindre skarpt begränsade, af en viss
växt karakteriserade vegetationsbälten eller formationer later näppeligen
genomföra sig beträffande Vänerns sandstrandsflora. Därtill äro nog
de områden, den intager, för små. Jag vill därför här nöja mig med
en topografisk indelning af områdena i fråga, en indelning, som
emellertid i stort sedt äfven låter genomföra sig hvad floran beträffar. På de
flesta sandlokaler vid Vänern kunna i detta hänseende urskiljas tvenne
mer eller mindre tydligt begränsade områden: sandstranden och
dynerna. Sandstranden utgöres af en jämn, mot vattnet
obetydligt sluttande sandslätt af växlande bredd, som inåt mer eller mindre
oförmedladt öfvergår i dynerna. Sandstranden kan indelas i två äfven
i växtfysiognomiskt hänseende väl skilda regioner: den våta och
den torra sandstranden. Härtill komma sandfälten, som ehuru
egentligen hänförbara till sandstranden dock i åtskilliga afseenden skilja
sig från denna.
Den våta sandstranden.
Där den långgrunda sandbottnen höjer sig ur vattnet, löper vanligen
parallelt med vattenbrynet en låg, några få dm. hög sandvall, som af
vågorna ständigt påbygges med material från bottnen och vid starkare
sjögång äter nedbrytes. Warming skildrar på ett målande sätt dylika
strandvallars uppkomst och utseende.2 Innanför denna vall är sanden
genomdränkt af vatten ända upp i ytan, stundom bilda sig där små
dammar. Denna fuktighet binder sanden och gör det möjligt för en
del fuktighetsälskande växter att gro och utveckla sig därstädes. Så
synnerligen långt hinna många af dem ej i sin utveckling, ty de löpa
1 I sitt senaste arbete på detta område, Dansk Plantevækst, i hvars hittills ut-
komna I. del dock endast sandstranden, ej dynerna, behandlas, uppräknar han följande
4 bälten: 1) Sandalgernes, 2) De saltvndende Blomsterplanters, 3) De maritime
Bloaisterplanters och 4) Sandmarkens Formationer.
3 Dansk Plantevækst, I, p. 68.
Bot. stin/. tillägnade F. R. Fjellman. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
