Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM vegetationen FÅ vänerns sandstränder 22/
Agrostis stolonifera v. maritima och Juncus lamprocarpus, hvilka
föröfrigt äfven kunna förekomma på mycket fuktiga lokaler. Den förra
utgör på dylika ställen en mycket påfallande företeelse med sina frän
ett centrum åt alla håll utstrålande, tunna, fina, bladiga, rödviolett
anlupna, mer än meterlånga (ända till 2,s m. enligt Raunkiær1)
ofvan-jordsutlöpare, som kunna slå rot vid nodi och utveckla nya skott.
Enligt Warming2 är detta gräs formationsbildande å »Sandmarskerna»
vid Danmarks kuster och har där alldeles samma utseende som ä
Vänerns stränder. (Se afbildningarna 1. c. fig. 89 och 90, p. 167—168.)
Juncus lamprocarpus är en mycket vanlig växt å våta sandstränder,
stundom uppträder den rent af formationsbildande. Äfven den får i
synnerhet på mycket fuktig mark på underlaget krypande och
rotslående ofvanjordsutlöpare ehuru betydligt kortare än den föregående
(1 till ett par dm. långa). Dessa få ett egendomligt utseende därigenom,
att de ofta bli mycket tjocka och de ihåliga bladen liksom uppblåsta,
så att de vid ett hastigt påseende ge intryck af att vara succulenta,
som åtskilliga andra sandstrandsväxter.
Dessa växter bana genom sin förmåga att binda sanden väg
fölen ’ del andra såsom t. ex. Alisma plantago, Alopccurus fulvus,
An-thyllis vulneraria, som här får mycket köttiga blad och ofta blir så
godt som fullständigt glatt, Carex Ocdcri, Drosera longifolia, Drosera
rotundifolia, Leontodon autumnalis, Lotus comiculatus f. crassifolius,
Lycopodium inundatum, Lythrum salicaria, Mentha palustris. Myrica
gale, Xaumburgia thyrsiflora med långa, mycket sköra utlöpare,
Pcdi-cularis palustris, Potentilla anserina, Radiola linoides, Sagina nodosa.
Triglochin palustre, som får mycket långa och fina, greniga
underjords-utlöpare, hvilka i spetsen bli lökformigt uppsvällda, Veronica scutellata.
Pä sådan mark kan Scirpus palustris ganska länge bibehålla sig, den
försvinner dock så småningom, när marken blir fastare. Hos dess
utlöpare kan man här mycket ofta iakttaga s. k. »Løkkedannelse 3 —
ut-löparne träda upp ofvan jord, bilda en mer eller mindre hög båge i
luften och borra sig så ned igen. Dylika bildningar har jag äfven
iakttagit hos Scirpus acicularis. Småningom blir pä dylika lokaler
vegetationen allt tätare; växternas affallsprodukter bilda mylla, som färgar
sanden gråaktig. Slutformationen torde ofta bli en vanlig strandäng.
1 De danske Blomsterplanters Naturhist., p. 594.
2 Dansk Plantevækst, I, p. 166.
3 Raumki.er, 1. c. p. 432.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
