Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
- ß, y, o. s. v. af någon polymorf art, dels för varieteis
begreppets egen tvetydighet, dels för dess olika tillämpning
hos olika författare. Som dessutom dels varieteterne sjelfva,
dels deras serier äro olika i olika länder, är någon
öfverensstämmelse i tal- eller nummer-följd icke möjlig. Särskildt
är det nödvändigt att öfvergifva grekiska siffertalet, som,
utom andra olägenheter (till och med i typografiskt
hänseende), genom dess mångfaldiga olika användande nu mer är
endast förvillande, äfven som hvarje betekningssätt, som
afser bestämd nummerföljd, är skadligt, Verkliga afarter
måste betecknas (jenom egna namn, ej genom siffertal.
Arternas nummer hade betydelse tills artnamnen blefvo antagne
och sen man antagit varietets-namn äro några nummer för
dem utan all nytta.
Att man likväl måste hafva något beteckningssätt för de
olika gradationerne bland hittills så kallade varieteter, är klart,
och derföre föreslå eller rättare rekommendera vi till allmänt
antagande följande af flera redan använda. Fast äldre
Botanister, som i sina skrifter redan användt det gamla
beteckningssättet, svårligen kunna lösgöra sig från dess band, så
vore väl att yngre eller hädanefter som författare upträdande
icke låta insnärja sig i dess intrasslade gam.
Att olikheter efter ålder, olika individuela eller blott
lokala skilnader, icke särskildt, utan blott i generela
beskrifningen, böra anmärkas, synes vara i sig klart. Äfven med
artförändringarne tyckes detta i flesta fall tillräckeligt, såsom
variat major et minor3 foliis latioribns et angustioribus
capsulis glabris et sericeis (ty båda dessa återkomma hos alla
verkliga afarter af S. repens 3 nigricans o. s. v.). Vill man
särskildt tala om någondera af dessa, är väl tillräckligt sätta
S. repens v. (varietas) lejocarpa o. s. v. I Herbarier och
samlingar torde detta vara tjenligt, men knapt i systematiske
Yerk. Som artförändringar dessutom blott visa sig uti
någon viss del och derföre vanligen så åtskiljas att den ena
är motsatt den andra och derigenom utesluter en tredje, kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
