- Project Runeberg -  Botaniska notiser / 1840 /
160

(1839-1846)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

160

Brosera obovata betraktas nu af Förf. såsom var. af T),
lonyifolia, sedan lian varit i tillfälle jemföra ett större anlal
exemplar från Sweitz.

Sedan Förf. funnit att, såväl Tormentilla erecta som T.
reptans ofla variera med femtaliga blomdelar, anser han att
detta slägte bör indragas och arterna hänföras till Potentilla.
Med afseende på skilnaden mellan Pot. procumbens Sibth.
(Torm. reptans L.) och P. reptans anmärker han, alt det
skiljemärke, som i Synops. hämtats från de fina knölar,
hvarmed den sistnämndas karpeller äro försedda, icke är hos
den mogna fruklen så tydligt; deremot har han funnit ett
annat mera tydligt, neml. alt håren på fodrets nedra hela del
hos P. procumbens äro tilltryckta, men hos P. reptans
utslående; äfvenledes är yttersta tanden på småbladen hos den
förra längre än de båda nästa, på den sednare deremot lika
lång med dem eller kortare. Slutligen anmärker Förf. att
stjelkarne hos P. procumbens, sedan frukten mognat, trycka
sig last vid jorden, sia rötter och på dessa ställen utveckla
ännu flera blad, hvarefter stjelken dör bort, men de vid
lederna utvuxna rötterna och bladen förblifva och till våren
bilda nya stånd, så atl dessa slutligen bli lika många som de
leder, som slagit rot. Något sådant eger icke rum hos Pot.
Tormentilla, hvarigenom dessas artskilnad än ytterligare
sättes utom allt tvifvel.

Genom erhållna instruktiva exemplar har Förf. blifvit
öfvertygad , alt Cirsium LachenaUi och C. decoloratum endast
äro modifikationer af en och samma art, hvadan den
sistnämnda bör hänföras under C. LachenaUi såsom var.
statu-ra humiliore, foliis sinuato-pinnatifidis, pinnis breviter lobatis.

Hos Taraxacum tennifolium, som i Synops. betraktas
såsom en modifikation af Tar ax. officinale e lividum, har
Förf. nu funnit ett tydligt kännemärke, som han anser
konstant. med anledning hvaraf han upställer följande diagnos.

Tarax. tenuifolium: acheniis lineari-obovatis striatis
apice minute squamuloso-muriculatis, striis exteriorum basi
obsolete tuberculatis, interiorum lævibus, pårte rostri
deco-lorata lomjitudineni partis coloratæ achenii non attbujente.
foliis lineari-lanceolatis linearibusque in petiolum attenuatis
integerrimis 1. remole denticulatis. — Hos T. ofjicinale är
pars rostri decolorata parte achenii colorata baud parum
longior.

Slutligen anmärker Förf .att ban vid de flera
såningsför-sök, som han under sednare åren anstalt med T. palustre,
väl funnit bladen variera än rundtaggade än helbräddade,
äfvensom foderbladen än smalare än bredare, än tilltryckta
än utstående, men dock icke fullständigt tillbakaböjda.

Lund, tryckt uti B e rlingska Boktryckeriet, lsio.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:33:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/botnotiser/1840/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free