- Project Runeberg -  Botaniska notiser / 1840 /
197

(1839-1846)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

197

mäjahs af S. tenuifolia, till hvilken Willdenows beskrifning
på det nogaste passar.

23. S. hast at a Linn. — FI. Lapp. n. 364. //. N.
III. n. 53 . (var. gothica). Har i likhet med de flesta arter
i denna afdelning flera bestämda klimateriska afarter. Uti
Norrland och Lappska skogstrakten förekommer hufvudarten,
men i Götarikes (Jutlands o. s. v ) djupa kärr utbildas den
till en uimärkt afart:

— Gothica, lågvext, hängenen tidiga (före bladen) nästan
oskaftade med små skärmblad, bladen mest hjertlika [äfven
blommande grenarnes] utvexla tjocka glänsande uphöjdt
nät-ådrige, tätt och djupare naggsåggade. Odlas i Bolån. Trädg.
under namn af S. hast at a ; derstädes förekommer hufvudarten
under namn af serrulata. — Dess motsats är

— alpina, lagvext, bladen små lancetlika n.
helbräddade, med samtidige och bladigt skaftade hängen. På
fjällarne. — Än märkvärdigare är:

* Hyperborea, qvistarne jemte de utdragne smala och
glesa hängenens fjäll glatta, fröhusen korta äggrunda med
ganska korta skaft och stift. Den förekommer Jemte de
analoga S. punctata, myrtoides i Finmarken ned till Lyngen
(Laestadius); har smala blad, mycket små stipler och
fröredning af S. amggdalina eller fragilis.

** lncubaceæ. Lågvexta buskar, med smala
nedliggan-de eller vidjelika utspärrade grenar, normalt helbräddade blad.

Anm. Ehuru skillnaden efter bladens kanl hos en del
former utplånas, så är dock tydligt att helbräddade blad äro
de typiska i denna afdelning; endast de frodigare
rotskotts-bladen äro glest landade. Efter stiftet kunde en
bestämdare, men mera konstlad, indelning hämtas. Se första stycket.

24. S. dep res sa Linn. Sv. n. 899. Nov. Mont. I-V,
56. — Linn. Lapp. n. 461. S. livida cinerasc. Wahlenb.

Anm. Till motsats emot S. aurita utbildas denna art
fullkomligare i högre Norden. I fjälltrakterne vexer den som en
nedliggande buske, med stora tjocka trubbiga på båda si-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:33:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/botnotiser/1840/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free