Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
bladen) kan icke cileras till vår art; ty den har bågformigt
krökta hängen och härslammar egentl, från Amerika, liksom
iS. petiolaris. Mycken oreda herrskar öfver de Engelske
pilarne, derföre alt Linneanske exemplar ofta blifvit lagde till
grund for ögurerne och beskrifningarne, ehuru de Engelske
derifrån afvika, och alt nästan alla exemplar som erhållas
från England äro odlade, men derför icke af Engelskt ursprug.
V. Chamelix. * Frigidæ, blomqvislarne utgå äfven från
sido-knoppar.
32. S. g lauc a L. — Lapp. n. 363. Herb. Norm.
111. n. 52. (a. stipulata s. appendiculata. b. exstipulata).
— nivalis, Nov. Blunt. S. glauca y. Lapponum Whlnb.
* pullata, bladen aflånga eller lancettlika, lätt
små-såga-de, spetsiga, gleshariga, under isgrå efter torkning
svartnande (i synnerhet yngre), fröhusen tydligare men korl-skaftade
(a. silkesludne; b. glatta!), yngre smala syllika tillspetsade,
hängeskaflen korta bladiga (S. nigricanli-glauca). Last.
(äfven frän Funnesdalsbergel i Herjeådalen Thedenius).
** pallida, bladen lancettlika, helbräddade, spetsade,
glänsande, i spädaste ålder jemte qvistarne fullkomligt glatta,
efter torkning höggröna, hängeskaften korla med skärmblad,
hängenen tätblomslrige, slandarknappar och stift gula. Nov.
Mänt. 1. (S. phylicæfolio-glauca).
Anm. Underarterne pullata och pallida torde vara bastarder;
de böra icke öfverses eller förtydas, som redan skett med
S.pallida, emedan den bloit anfördes i Nov. Mant. som afart; den är så
utmärkt, att om den af andra blifvit framstäld som art, vi
verkligen knappt skulle tvekat erkänna den som sådan. De
för-halla sig till hvarandra fullkomligt som S. phylicæfolia till S.
ni-gricans. Hufvudformen af S. glauca har ludna qvistar,
ull-håriga fröhus, yngre bladen silkesludne af langa tilltryckta
hår; fast de äldre blifva glatta, kunna de aldrig jemföras med
S. pallida. Att bada mest närma sig S. glauca vittna de
kortskaftade fröhusen, de dubbla honungshusen, luklufna stift
och smala märken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
