Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IS
som inom detla slägte skall betraktas som art eller såsom
blott varietet eller form. — Skulle man döma efter blotta
antalet af de i systemet uptagna arter, voro få europeiska
slägten som kunde skryta af att proportionsvis hafva fatt
större tillökning; ty då Linné hade allenast 32 arter, bland
hvilka flera i sednare lider blifvit hänförda till andra slägten,
så finnas ensamt i Tyskland enligt Kochs Synopsis 45,
enligt Reichenbachs Flora excursoria 65 arter; i W ill
deri oros edition af Spec. Plantarum nptagas 70 arter och i
Dec andolles prodromus 133 säkra och 55 mindre säkra
arter, bland hvilka den relativt största delen har hemma i
Europa; men bland denna massa äro också icke så få, hvilka,
bestämda efter ett eller annat torrt eller odladt exemplar,
endast med svårighet kunna återfinnas i den lefvande vilda
naturen. Har man i denna studerat slägtet, sett de många
tvetydiga former, som framställa sig och bilda liksom
öfvergångar mellan andra former, hvilka sedda hvar för sig synas
i högsta grad ålskiljda, så kan del vara förlåtligt, om man
stundom betviflar gränsorna mellan vissa arter eller rättare
möjligheten att finna dessa gränsor och med ord kunna
karakterisera de särskilda arierna betraktade i alla deras former;
jag vill här allenast nämna II. alpinum och //. murorum,
II. boreale och II. prenanthöides –ja äfven II. auricula
och II. cymosum. Yi sätta ingen af dessa vexters
artràttig-het i fråga; men former finnas om hvilka man stadnar i
villrådighet till hvilkendera bland de närstående de böra
hänföras. — Den väg Prof. Fries, i fråga om detta så val som
om många andra’ invecklade slägten, gått, är utan tvifvel
den rättaste och den enda , som leder till något sannt
resultat ; men dervid är den olägenhet att den i närvarande period
svårligen vinner gehör, således icke ens bringar stadga bland
de arter han behandlat; ty det har blifvit modernt (för en
stor del till följe af den massa vexter, som från alla
verlds-ändar sammanhopas), att de, hvilka uplräda som författare
med anspråk på auktoritet, icke bry sig om alt studera ycx-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
