Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
känna fallenhet, att än längre utsträcka omfånget af
närvarande species; så till ex. finnas former med ända till 50 —
blomstrig, med fä — och med en — blomstrig stjelk, med
blom-stern i den mest reguliera cyma och oregelbundet spridda,
med temligen stora och mycket små blomster; med stjelk
hispid af långa utslående hår och endast sträf af nästan
omärkligt ludd; mångbladig och nästan bladlös; bladen varierande
till form och hårighet; äfvensom till färg; sloloner ofla inga,
stundom langa rotslående. Att bestämma några gränsor
mellan dessa former synes mig omöjligt; jag vill dock här
nedanför uptaga dem jag eger från Norge, icke såsom jag
ansåge skiljandet, upräknandet och beskrifvande af en mängd
former ega särdeles värde , utan endast för att ådagalägga
mångformigheten och lemna materialier till den, som skulle
få lust roa sig med att vidare bearbeta dem. — Med
hänseende till den geografiska utbredningen inom Skandinavien är
denna art anmärkningsvärd, i det att den i Sverge liksom i
Norge synes undfly grannskapet med vesterhafvet; således är
den ingalunda sällsynt i Sverges östliga provinser, men
saknas alldeles i dem, hvilka ligga utmed Kattegat. På samma
sätt synes den i Norge allmän kring Kristiania — fjorden samt
i hela mellersta delen af landet, hvarest den stiger temligen
till fjälls; deremot saknas den helt och hållet på vestkusten;
under min vandring i sydvestra Norge 1826 såg jag den
ingenslädes, likaså litet som i den del af vesdiga Norge, som
jag besökte 1S37 och 1839; icke heller är den uptagen i
Blylts förteckning öfver vexterna i Yoss, ej heller har jag
funnit den af någon annan antecknad från de vestra trakterna
förrän vid de djupa fjordarne norr om Trondhjem t. ex. vid
Thynæs i Skogn i Værdalen funnen af Zettcrstccit och i
Saltdalen funnen af Sommer felt. Den trakt af Norge,
der den tyckes visa sig mest föränderlig, är dels kring
Kristianiafjorden, dels isynnerhet Yalders och tillgränsande
trakter. De af mig kända former från Norge skulle kunna
bringas under fyra underarter, mellan hvilka likväl så många öf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
