Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
nectarium och stylus, — På fjällen äro starkaste
vegeta-tionskraften och varnians inflytande liksom konsenlrerade vid
jordytan och kring rötterna; härigenom upkommer en
getatio radicosci, quæ ad summum in alpibus enixa fastigium,
quod radices ibidem maximam vegetationis partem
constilu-unt non solum perseverantia, sed etiam molé, id inprimis
ef-ficit, ut plurimæ species per radices propagarentur, caulibus
etiam ac truncis in radicis speciem mutatis"; — sålunda
hafva de flesta fjällträd en truncus sublerraneus eller
åtminstone procumbens, så att blott grenarne framslicka öfver
jordytan; dessa blifva äfven afkortade, och bladen, hvilka
förhålla sig analogt med stammen och grenarne, utbildas
mera på bredden än längden, således mera rundade än
lan-settlika , hvilket han bestyrker med exempel hämtade från
flera pilarter.
Förf. öfvergår derefter till sådana förändringar, hvilkas
orsaker äro mindre påtagliga, llärvid anföres först det
allmänna förhållandet, att vexter bli håriga på sandiga ställen,
men mera glatta på fuktiga och öfversvämmade. Bland
andra exempel, som här åberopas, uptages äfven Cerastium
a/pinum j som vexande i torra bergs-springor blir ludden,
men vid bäckar nästan alldeles glatt, i analogi hvarmed
Förf. anser, alt många bland de i sednare tider åtskiljde
Ce-rastia, Hieracla, Potentillæ3 iMyusotides, Scilices
upkom-mit, hvilka således ej böra betraktas som egna arter, enär
det blott är individer, hvilka, till följe af vexestället, fatt
ett något afvikande utseende; hvarvid han tillägger: "quasi
species esset in loco, quod idem est, ac si loaus faceret
speciem, lit, mutatis locis, mutarelur etiam species in
alie-nam speciem’’, hvilket allt är ganska sant, blott man aktar
sig alt icke öfver höfvan och endast på grund af tycke eller
hugskott utsträcka analogien längre än vederbör. — Såsom
en hufvudsaklig orsak till fjällvexternas hårighet betraktar
Förf. vidare de häftiga stormvindar, hvilka rasa i fjälltrakter,
äfvensom nattfrosterna och glacierernas granskap, genom
hvilket allt vexternas evaporation påskyndas och safterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
