Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
värmen, här blifva stora och kraftiga, hvadan man betraktat
flera här förekommande former såsom egna arter: t. ex.
Saxifraga petræa Wahl. (S. controversa Sternb.),
Gnapkalium norvegicum Retz., Viola montana L., Myosotis
alpe-sfris Hoppe, Potentilla a/pestris Hall. jun., o. s. v. Att
några af dessa vexter (Saxifr. controversa och Potent,
alpe-stris) icke ensamt hafva den subalpina regionens inverkan
alt tacka för sina afvikande karakterer, är klart deraf, att de
förekomma på andra ställen i trakten af hafvet och långt från
alla fjäll, hvilket tyckes utvisa alt de äro något mera än blott
former eller varieteter; och i allmänhet bör man taga sig till
vara att ej alltför snabbt eller dristigt sluta af analogi. —
Sjelfva benämningarne "rerjio inferalpina et subalpina11 kunna
åstadkomma förvillelse, emedan man med den inferalpinska
regionen vanligen plägar mena den som ligger nedom
fjällen, men icke den som bildar den nedra fjällregionen,
hvilket äfven ]Vahlenberg synes hafva antagit, då han i Flora
Lapp. (t- ex. introd. p. 34, 37 alibique) skiljer mellan regio
alpium inferior s. alpes inferiores s. latera alpium inferiora,
och convalles inferalpinæ s. loca inferalpina, hvilka sednare
karakteriseras dermed, att Pinus cler börjar vexa och således
bilda öfvergången mellan reg. subalpina s. betulina och reg.
subsilvatica; och då Förf. i allt annat, såvidt möjligt varit,
slutat sig till Wahlenberg, så hade han med största skäl
kunnat och bordt göra det äfven i detta hänseende.
Förf. öfvergår härefter till sådana på vegetationens
beskaffenhet inverkande momenter’, som bero af beskaffenheten
hos den grund eller det medium, hvari vegetabilierna vexa,
och i detta hänseende antager han en vegetatio terrestris och
en veg. aquatilis; skillnaden mellan dessa röjer sig, såsom
Förf. redan förut omtalat, deri, att de till den förra hörande
vexter hafva fastare och tätare delar, hvilka äro mera
utbildade på bredden än på längden, då deremot de lill den
sednare hörande äro vekare, smalare och mera förlängda. Veg.
terrestris erbjuder många olika modifikationer, till följe dels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
