Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
fi FI. Su. Rudbecks namn med gammal skrift, citeradt af
Linné, är: S. Oleæ sylvestris folio alpina, C. E. 12,186.
Sednare tillägg: Act. Lit Su. A o 1720. Quoad folia confer
Bur-ser Tom. XII p. 103. Comp. Ehjs. T. 12, p. 186*).
39. S. folio Amygdalino, utrinque virentè C. B.nonaurito.
Äldre påskrift. — Qvist med endast blad. Dessa likna till
formen 5. pag. 37, men äro mycket glest och grundt
sågade, med endast S—12 sågnaggar i hvardera kanten; under
glatta gröna med någon anstrykning i blått; grenbarken
gröngul; stipler saknas. Ett af Læstadii vid p. 37 nämnda
exemplar har nästan lika gles sågning, hvarföre detta torde
variera.
40. S. depressa fi livida; gren med honhängen och
öppnade fröhus. Äldre påskrift: S. folio Myrli alpina; yngre: S.
alpina Myrli folio, Act. Lit. Su. A o 1720 p. 99, subtus incano.
Citeras af Linné till FI. I,. n:o 356, eller S. arbuscula y FI.
Su. Hela fig. öfverensstämmer noga med S. livida Wg.
41. S. Caprea fi humilior; en qvist med den monströsa
af insecter bildade blomlika skålen, som ofta förekommer
på Yiden och fordom gaf anledning till Salices roseæ.
Äldre påskrift: S. latifolia Rosca alpina; sedan införd i Act. Lit.
Su. 1720 med liten ändring i namnet.
42. S. depressa L. Ett sterilt höstskott af den allmänna
formen med stora ovala helbpäddade, ofvan mörkgröna
under blåhvita blad. Denna fig. citerad till FI. L. n:0 361 el 1.
S. depressa FI. Su. lemnar intet tvifvel öfrigt om rigtigheten
af Prof. Fries’ bestämning; ett tvifvel som härrört af Linnés
påslående i Sp. pl. ed. 2 alt S. depressa skulle genom odling
blifva S. lanata eller tvertom, hvarföre han fört dem tillsam—
*) Förtjenar således ej bära Linnés namn (i händelse den skulle
försvara sig som art, hvilket är mycket osäkert), litan snaraie
Rudbecks, som furst urskiljt denna form; så framt Læstadii, hvilken
af fjällpilarnes granskning högt förtjente man framdragit denna pil
/ ur en hundraårig glömska, icke skulle anses lämpligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
