Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
ter som han sjelf ej haft tillfälle pröfva. Om sednare
författare hafva dess arter bättre, är det Schraders förljenst.
Rafns Agrostis capillaris och minima höra till A. vulgaris, dess
A. silvatica och alba till stolonifera; rubra och /lava 111 i A. canina.
Deremot finnas bland dess Poae endast verkliga arter; P.
angustifolia är P. serotina. — Polamogetoncrne äro vida bättre än
hos sednare författare; Pol. compressurn ("Stengelen er starkt
fladtrykt, af lige Erede med de budte Blade") och P.
gra-mineum äro här ännu de Linnéanske, först sednare ålerstälde,
arterne; men P. ma rinns är P. pectinatus submarinus, och P.
se-taceus den äkta P. marinus. (Man bar nyligen väckt tvifvel
om Linné, vid bestämmandet af denna art, ej haft P.
Zostera-ceus under ögonen; Linnés beskrifning, citerade figur och
enda bestämda vexeställe, der P. marinus än i dag samlas,
men P. Zosteraceus hvarken funnits eller kan finnas, afvika
himmelsvidt från den sistnämnde). Rafns P. fluilans är ock
den äkta, ej P.rufescens, som före Dr. Hartmans bestämning
i Norden allmänt gick under detta namn. Ingen dubiös mer än
P. serratum, hvaruti vi, oaktadt den bibehållna Linnéanska
diagnosen tro oss igenkänna P. curvifolius eller nitens.
Men det är egentligen först i andra bandet, fyra år sed
nare utgifvet, som Författarens kritiska talent blifvit
utbildad, sedan ban vunnit mera sjellförtroende. SjelfTörtroende
till egen observations-förmåga är första vilkoret för en god
författare; men sjellförtroende till egna hugskott göra icke
tillfyllest. Rafns var af förra slaget. Hvad författaren i
nämnde del först klart utredt öfver Blyosolis, Erythraea,
Gen-tiana o. s. v. har sedan blifvit det allmänt antagna, fast de
båda sednare slägtenas arter nu gå under andra namn och
Rafns åtgärder således misskännas. Dess Centaurium vulgäre
är nemligen E. litoralis, dess C. Erythraea — E. Centaurium;
dess C. inapcrtum = E. pulchella. — Dess Gentiana pratensis
är G. germanica, dess G. lancifolia är G. Amarella. — För att
blott sluta al beskrifningen skulle man tro sig igenkänna Pul-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
