Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
original-exemplar tilltror sig sällan någon nu reda sig i
svårare fall. Må man derföre aldrig upskatla diagnostiken till
något, som den ej kan blifva, emedan den alltid måste gå
analytiskt till väga, men naturen i sin utbildning framgår
syntetiskt, Det är endast derigenom, att inan vanligen
undersöker vissa torkade exemplar som visserligen icke
förändras mer, (hit hörer den bekanta anekdoten om Botanisten,
som tillfrågad om en okänd vext yttrade: jag skall prässa och
torka den, för alt examinera den), som man kunnat komma
att tro på vissa karakterers oförändeiiighet och att anse
karakteren tillfälliga obliteralion såsom något märkvärdigt.
Det är just härigenom som de stora hopade Herbarierne i
sednare lider mesl ökat förbistringen i artbestämningar, der
hvar och en, som icke genom mödosam erfarenhet känner
huru lång och noggrann undersökning af den lefvande
naturen för hvarje fall fordras, tilltror sig efter alleslädes ifrån
hopsamlade och från sina naturliga omgifningar lösryckte
fragmenter sitta till doms. De konsecjvente resultaterne se
vi uti Tr attiniks och en nyaste Förfaltares (hvars namn
jag dock redan glömt) monografier öfver Rosæ; den förre
synes hafva ungefär så många arter som exemplar, den
sednare tre, nemligen: Rosa berberidifolia, hitea och alla de öfriga
under Rosa variabilisl — Härtill kommer modets vanliga
o-scillering, så att det vissa tider är modernt fördöma snarlika
arters åtskiljande, andra deras förenande. För hvar och en,
som önskar vinna ett stadgadt sjelfständigt omdöme, är
isynnerhet nödvändigt vara på sin vakt mot dessa modets nycker,
men mest emot den under hvarje period herrskande, som alltid
ilar mol sin öfverdrift, för alt framkalla reaktion, och aldrig
dellaga i hyllande eller fördömande af de olika riktningarne
in abslraclo. Hvarken i den ena eller andra riktningen
ligger i sig något berömligt eller fördömligt, ulan endast i det
sanna eller falska i båda. Ytterligheter hafva alltid funnits
och skola alllid komma att finnas i båda, så länge man ej
inskränker sig inom en bestämd erfarenhets resultater,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
