Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
219
gon annan art, ehuru det afviker derifrån genom stjelken,
som nedtill är besatt med spridda stundom tvåklufna hår;
skidorna äro äfven fullkomligt lanseltlika. — Enligt de af
Vahl lemnade exemplar af Dr. crassifolia från Grönland, står
denna art mycket nära Dr. Wahlenbergü, hvarifrån den
endast synes skiljd genom mera köttiga (ofta aldeles hårlösa)
blad, hvars ryggnerv derigenom blir föga märkbar, dåden
deremot hos D. Wahlenbergü är, särdeles närmare bladens basis,
mycket framstående och ofta glänsande; blommorna hos D.
crassifolia äro något mindre, men kronbladen ha alldeles
samma form som hos Dr. Wahlenbergü ; skidorna äro slutligen
mera aflånga.
Dr. nivalis Liljebl. Vid vextställen bör tilläggas Lom i
Gudbrandsdalen, hvarest den, ehuru sparsamt, vexte blandad
med Dr. alpina, Wahlenb er gli, rupeslris, hirla och incana.
Denna art synes vara den sällsyntaste på fjällen i mellersta
Norge, hvaremot den högre upp mot polen tyckes blifva
ymnigare; så t. ex. synes förhållandet vara på Spetsbergen,
äfvensom på Grönland, fran hvilka ställen den liberale Vahl
äfvenledes meddelat exemplar. Skidornas form varieras hos
denna art, liksom hos D. Wahlenbergü; den normala tyckes
vara den aflånga, som öfvergår å ena sidan till nästan
fullkomligt lansettlik och å den andra till oval. Formen
bra-chgcarpa (Vet.Akad. Handl. 1. c.) samlade jag äfven vid Lom;
den är tydligen atypisk; skidorna sakna utbildade frun;
märket tydligen tvåflikigt (jfr Yet.Ak. Handl. 1. c. sid. 44, 55).
Dr. laxa (Yet.Ak. Handl, 1. c. s. 57). Redan på det
anförda stället yttrade jag den öfvertygelse, alt denna art
var just den, som Brown kallat Dr. rupestris, men som jag
icke sett fullt aulentika exemplar af sistnämnda, och deri
derjemte för författarne sjelfva syntes mindre klar, ansåg jag
mig icke böra upptaga dess namn, utan heldre gifva den
Skandinaviska arten ett nytt, öfvertygad om sanningen af den
regeln, alt det i tvetydiga fall är vida bättre alt skilja än
förena, och att mera konfusion upkommit derigenom, alt man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
