- Project Runeberg -  Botaniska notiser / 1842 /
23

(1839-1846)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

23

hatt at <t (Snnlhs A. patulal) ar detta ännu nödvändigare, helst
de nyares A. hastat a eller A. ca/utkeca Bafn hos Linné
klarligen är beskrifven under A. lac. tu inta FI. Svcc. och höra dess
vextslallen obestridligen till den samma. Som denna art ar så
närbeslägtad med Linnés A. hasfata, att den efter Linneanska
artbegreppet ej borde skiljas derifrån, har Linné säkerligen i
sitt herbarium hänfört den som en afvikande form till A.
ha-slatu, sedan lian lärt kanna den verkliga A. laciniata — och
detta har gifvit anledning till förvillelsen.

20. Hudsons Atrip/ex marina är en form af A.
litora-tis, men då Linné i Mani. 2 p. 300 uplager den som Svensk,
kan han icke hafva haft den förra, som ar en storvextare l—3
fot hög vext med {unna blad, för ögonen, ty han säger ’herba
pusilia, vix palmaris, foliis crassiusculis* som alldeles strider
e-mot den form af A. tilora/is, som nu tages för A. marma L.,
men deslo bättre passar den till en till A. patula (angustifolia
Smith) räknad fonn, som är allmän på våra hafsstranden och
Retzius antog |br Linnés A. marina. Intet Svenskt fanerogamt
slägte tarfvar så val en omsorgsfull monograf som slägtet
Atri-p/ex ; — en mängd obestämda former förekomma på Vestra
ku-sterne. Vid Walberg togo \i 1838, utom Atr. crassifolia C.
A. Meyer, äfven Atripfex microiverma Waldst.cfe Kilaib. I och A.
longipes Dreyer|,men tilltro oss intet bestamma om deras åtskillnad.

21. Rum ex dioaricatns L. antages nu inera allmänt
hafva varit en form af II. pn/cher, ehuru beski ifningen icke
passar val till densamma och Linné ej jemför den dermed, utan
ined /?. acutus (cristatus Wallr.) och obtnsifo/ius. Grunden
för detta antagande ar Linnés synonym, men denna föl faller
alldeles, om man iakttager, alt Linné sjelf uteslulil detta i Mant.
2 och ofverfört det till R. pulcher, hvilket redan vittnar att
denna icke kan vara afsedd, Som Linné beskref sin R
obtusi-folin» från Åkerö och der endast förekommer R. silvestre» Wallr.,
som således otvifvelaktigt är Linnés R. obtusi/o/ius, blir
Linnés R. (livar/cat us Wallroths R. obtusifolius! Man jemföre
bådas beskrifningar för att öfvertyga sig hum val Linnés ord
passa Lill Wallroths art, helst Linné satlei don närmast sin It.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:33:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/botnotiser/1842/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free