Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
och förmodligen äfven kunde afhjelpas. Af denna orsak har
förfall. velat framställa några ord till äldres och erfarnares
öfvervägande.
Om xelenskaperne betraktades såsom slörre och mindre,
hvarandra skärande och tangerande cirklar, så måsle vi
följaktligen, för alt ernå en sann kunskap om tu sådan cirkel, genom
periferiens kringgående och vidare ingående inom dess gränsor
och småningom skeende framträngande mot medelpunkten, vinna
den rätta åsigten af denna figur, och sedermera från denna
medelpunkt öfverskåda egenskaperna af densamma. Om, —
liknelse-vis, — forskningen på detta säll bedrefves, skulle den framgå
med säkrare och jemnare steg; — (ty huru ville man t. ex.
lära sig det Latinska språket, genom alt börja med de klassiska
Auktorerne och vidare nedgå lill Syntax och Grammatik, o. s. v.).
Delta säll att gå tillväga ligger grundadt i menniskans själ,
och öfverlemnad åt sig sjelf använder hon det alltid omedvelen
derom. Men del är derföre icke sagdl all hon framgår med de
noggranna och säkra steg, som hon borde. Hon skenar ofla
öfver och förbi föremål, som sedermera bilda luckor och
oformligheter uti hennes kunskapsförråd; det är dessa felsteg, som en
forskande menniska aldrig borde öfver- eller förbi-se
Tidsefe-mernes ton är en afsky för allt grundligt; de öfverskåda allt
från medelpunkten, som de tro sig så lätt hafva påfunnit; men
ju sakrare de äro om della centrum, ju mera hafva de förirrat
sig. — Den rätte forskaren framgår ulan att låta sig störas af
dessa flygtingar, och beviset att ban gått rätta vägen ligger
deruti, att han aldrig förlviflar om upnåcndet af denna medelpunkt,
men likväl aldrig ßmwr densamma.
Hvar och en inser huru omöjligt det måsle vara for en
enskild — om än aldrig så rikt begåfvad — individ, all förskaffa sig
en fullständig öfversigt af hela si11 fäderneslands
vexlförhållan-den och natur, — resor hit och dit, promenader, en vidl)flig
korrespondens o. s. v. göra visserligen ändå icke tillfyllest, och
skörden blir således knapp i förhållande lill de mödor och
kostnader ban utkastat, hvilka annars, på ett mera lämpligt sätt
använda. torde hafva ländt vetenskapen till vida större gagn. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
