Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
ra användas; — och vexten dä benämnas efter den
hufvudka-rakter, hvaruti den skiljer sig från förut bekanta.
I)en största vigt borde i dessa förteckningar läggas på just
dessa Former (artförändringar, afarter Ac.), emedan deras
säkra angifvande noga anger de förhållanden och den natur,
hvaruti de förekomma; och del är för dessa afsigter, som 1’rof. Fries’s
systematik öfver de subspecie/a vexterne så fördelaktigt
utmärker sig.
Vidare bör det numeriska antalet af rena Speciel vara
af stort intresse för jemförelsen mellan olika trakters
vegcta-tions-förhållander, äfvensom, i andra och tredje rummen, dylika
upgifler öfver genera och familjer.
Om man betraktar särskilda trakters vextförhållander så
finner man snarligen, alt, liksom vissa regioner af jorden äro
mera gynnande för vissa vexlfamiljer, så eger äfven hvarje
särskild inskiäriklare trakl dylika representanter inom genera
och species. Naturen tyckes liksom utvälja sig älsklingar efter
sitt eget lynne och karakter, och utmärker desamma genom en
fullkomligare utbildning och mångfald i former. Det är äfven på
dessa vi måste aktgifva vid sådane speciela traktfloror;
sammanställningen skall sedermera utvisa resultaterna. Dessa få dock
ej förblandas med den mer och mindre allmänna
utbredningen inom distrikten af vissa vextslag.— Man bör också
häruti akta sig för aha tankar; det är icke våra tankar vi skola
framlägga, utan naturens, och naturen bör alltid sjelf föra sin
talan.
Dylika traktfloror torde lämpligast böra omfatta
ungefärligen följande delar:
I. Geograßska delen — hvari redogöres för läge, gränsor,
vidd Ac.; vidare de rådande Geologiska formationer,
hufvudsakliga bergarter, jordmån, och i
bolaniskt-bänseendc anmärkningsvärda lokaliteter o. s. v.
II. Vext geografiska delen — som angåfve endast ile utmärk-
taste vexterna inom hvarje vexlgeograf. lokal — I.
ex. uti Skogar, /under, ängar, berg, hagar, hedar;
kärr, stränder, sjöar o. s. v., samt de vexter, som vo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
