Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
ga, att steppfloran, sora räcker härifrån till Indus och hvari den
förasialiska Alhagi utgör en väsendtlig beständsdel, förnämligast
betingas af bevattningen och jordens salthalt. Men äfven i
In-dus-dalen, der fysiska lcirhàlländer ej äro i vägen, återkomma
ej halföns karakteristika produkter. Sålunda fann ßurnes i Sind
hvarken ßanianer eller Kokos- och Areka-palmerna, under det
den Arabiska Mimosa har framträder och daddelpalmen från
vester går ända till Bukkur. Indus-öknen ar således att anse som
gränsen mellan två naturliga floror. Fråga vi nu om i
Himalaja, hvars nalurkarakler blir sig lik.i från Nepal anda utöfver
Indus, en analog meridiangräns för vege|jtio en ändock eger
rum, så finna vi rörande denna vigtiga punkt betydande hanvis
(lingar hos Hoyle. Redan ßernier anmärkte vid öfvergången
öfver passet Pirpaiijol, som förer från brittiska Himalaja till
C;isch-mir, all, ehuruväl båda bergsslutlningarnc voro betackla med
vexter, stack dock den väsendtliga olikhet i ögonen, alt på
sydsidan mot Indien utbredde sig en blandning af indiska och
europeiska vester, under det att på nordsidan deremot endast
europeiska vexter förekommo. Så ytlig en sådan upgift i botaniskt
hänseende än måste synas, så tala likväl många skal för att i
Pirpaujol antaga gränsen mellan två vegetalionsgebiter. I den
relativt vida fattigare vextsamling, som Hoyle erhöll från
Kiscli-mir, äro 3» identifierade med europeiska; deribland t. ex.
l)i-dnthm brtrba/m, Cmubo/un bmei/er, en rad vexter, som äro
lätta alt känna och svårligen genom kulturens inflytande kunnat
så vidt utbredas. Bland de i Kaschnjir inhemska träden
nämnas Walnöl, Al, plataner, pilar och popplar; täta skogar,
beslående af mellersta Rurop is fruktträd, jemnföras af de resande med
de indiska Jungles. Med denna sä betydliga olikhet mellan
brittiska Himalajas och Kisebmirs floror bör äfven den klimatiska
motsatsen saltas i förbindelse; denna beslår deri, all del i
Kasch-mir regnar och snöar liklidigt med i 1’ersien och Tartariet, och
atl under den indiska regntiden blott lätta skurar förmärkas,
o-akladl nederbörden faller med slor häftighet i de berg, som
bilda dalslättens sydöstra gräns. Dessa upgift er 111 visa, hvar
ve.\t-gränsen för Himalajas flora höi sökas. Alldeles likdana äro de
resandes resultater, hvilka försökt framtränga mot norden at
Tartariet. Här ar det landskapet Ku na v ur eller öfra Sallcdges
dalgebit, hvarest flen periodiska nederbördens inflytande först
up-höi och klimatet blir kallt och torrt. I Kovleska samlingen
från Kunavur finnas 20 dels europeiska dels siberiska at ler, dock
utgöra de endemiska vexterna del vida större antalet. An en
gång ändrar sig defta höglliggande lands flora, då man öfver
liun-garu ii passet beträder sjelfva Tibets platå, hvaraf dock blotl den
sydvestra randen hittills för resande varit tillgänglig. Vi
kunna ej närmare ingå i de intressanta observationer, som Royle
med hänseende till dessa landskapers klimatiska och botaniska
förhållander sammanställer, och åtnöja oss blott med all har i all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
