Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
fine Schrail. förekommer också vid Upsala ehuru ej så allmän
som O. spec.iosum. O. uffine vexer vid Waxsala Prestgård på
träd och stenmurar, äfvensom vid Jerlåsa Kyrka och tlerestädes,
nästan alltid i sällskap med sina samslägtingar O.
xpecio*um,fa-sligiatum, pumi/um o. fl. — O. ff fin e och speciotum äro väl
numera så allmänt kända och erkända, äfven hos oss, att
derom icke vidare är alt tala. Likväl kan nämnas all O. speciosi
kapsel för del obeväpnade ögat synes näslau som vore den
u-tøn refflor och att deo efter frökaslningen är gulaktig saml att
mössan hos denna art är försedd med talrika gula hår. O. afi
finis kapsel är deremot alltid tydligt och slarkt rcfllad,
före och strax efter frökaslningen grön, och slutligen, sedan den
flere gångar blifvit genomdränkt af regn, brun (ill färgen, llos
denna vext har kalyptran också aldrig den egna gula färg som
bland annat äfven utmärker (K speciosum. Under ell enkell
glas synas O. nffinis blad, ännu sittande vid stjelken, mera
jemnbreda och trubbade med en stundom rak slundom sned och
ojemn smalare spets (submucronala iulerdum). W. speciosi blad
deremot äro mera jemnt ifrån basen afsmalnande i en med bela
bladet jemnl sammanflytande spels, likasom bladen i allmänhet
äro längre. O. speciosi kapsel är också merändels längre
skaf-tad. Hos den i Upsala Hot. trädgård vanliga mindre formen af
O. speciosum är likväl fruktskaftet, likasom bela vexlen,
mycket korrl. Fruktskaftet hos O. affine blir endast sällan mera
förlängd t. (Forts.)
II. Hvarjehanda.
1. Uti Tyska jurnalen "das Ausland" meddelas en kort
berättelse om hufvudrcsullalerna af den velenskapliga kommission,
hvilken lill följe af Franska Krigsministerns ordonnans af 20
Nov. 1S39 organiserades, för alt i alla vetenskapens riktningar
undersöka Algier och dit hörande trakt. Denna kommission
skulle beslå af 24 ledamöter, hvilka skulle i olika hänseenden
anställa forskningar och samlingar, men de hafva ej i sjelfva
verket utgjort flera än 20. 1 slutet af 1839 infunno sig alla
dessa i Algier, men kunde först vid början af 1810 börja sina
forskningar, hvilka de nu så till vida slutat alt. de äro färdiga
all återvända lill Frankrike för all ordna och publicera
resultaterna. Ref. vill här allenast meddela hvad som angår
Botaniken; undersökandet af dithörande föremål var updragelål Hrr
D u r i e u de M a i s o n n e u v e och Öfverste B o r y de S a i n
l-Vincent. Desse hafva funnil att (]oran i landsträckan mellan
Tabarca och Mafray, hvaraf la Calle bildar medelpunkten, är
en och samma som i Brelagne och södra Frankrikes hedland;
blolt här och der afbrytes den i ögonen fallande
öfverensstämmelsen genom några vexler, som tillhöra Libyen, Dclla och
Ostindien. — Från Bona till Schessel utvecklar landet en annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
