Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
lysen lill grund lör slägtindelningar välja vi släglct Crepi». Ef-,
ler naturliga frändskapen kan liarkhunsin aldrig, Såsom nu sker,
derifrån afsöndras (Schultz, Gichoriacecrnes monograf,
åler-föi ’enar dem äfven), lika litet som de flerfaldiga heterogena
former hvilka för karaklerernes skull lill Crepis blifvit hänförde
(jemuf. IVhum. FI, Si/.J naturligen dermed kunna förenas. Och
för att här blott fästa oss vid de inhemska, kunna slägtet
In-lybus (lill hvilket äfven den länge irrande Crepis pulchra
uppenbart hörer t) och Hierncivm paludostim med sitt styfva
frö-fjunl aldrig blifva arter af samma naturliga slägte, som våra
öfriga Crepis-avler. Vill man begränsa dessa slägten, sådana
naturliga frändskapen bestämt dem, blifva karaktererna:
Crepis: Involucrum ventricoso-torulosum, squamis
inæ-qualibus iiubricatis basi bracleatum. Achænia fusiformia,
sen-sim attenuala, in stipitem sæpc producla. Pappus t/iullissiiiius,
deciduus.
In ly bus: Involucrum cylindricum, squamis uniserialibus
æqualibus (nec imbricatis) basi calyculalus. Acba:nia lincaria,
truncata. Pappus sessilis, mollissimus, deciduus.
IV. Fast slägtbcgreppel (vanligtvis) icke är af naturen
faststäldt såsom artbegreppet, saknas likväl icke för de
Botanister, som äro roade af atl tänka, kriterier på huruvida en
naturlig grupp bör betraktas som afdelning af elt större slägte
eller såsom egei slägte. Eu af de vigtigaste är, all arlerne i
hvarje naturligt slägte måste sinsimellan vara närmare
beslägtade, än med arlerne i ett annat slägte. Vidare 0111 sädaua
smärre naturliga grupper utgöra en tummttnhiiugande serie, är
inlet skäl skilja dem som slägten; kunna de åter icke
sammanfogas i en enkel serie, utan i tvenne eller flera, som löpa
parallell med hvarandra, så är allt skäl betrakta hvardera serien
som etl egei slägte. Exempel häruppå erbjuda Auemone och
Pulsa/illa; Uepa/ica utgör en serie med Auewune, men
Pulsa/ it tu icke; viil finnas både Anemoner och Pulsalillcr med
skaftade hladiga och oskaftade svepen, men desse analogier
(endast hörande lill vegetativa syslemel) antyda icke, som man
antager, öfvergångar utan analoga sektioner i olika serier eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
