Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
Mandals- och Qninis-elvarnc saml Sireå, hvilka alla Ire laga
sin begynnelse vida längre i norr än som på kartorna är
iriar-keradl; endasl långs dessa åar och deras tillflöden förekomma
beständiga menniskoboniugar, under det att den ojemnförligl
slörre deleii utgöres af betesmark, der innevånarne bela
sommaren igenom mangrant vistas med sina kreatur och för alt
hösta sitt hö. Under denna lid ända lill dess den period iulrällär,
då säden på deras kring gårdarne belägna små åkrar är färdig
all skördas, träffar man knappast någon menniska vid dessa
gårdar, hvilka slå alldeles öde och öfvergifna, så all Otlerelvens
dalförc med skäl förtjenar det namn af Sätersdalen, som den
erhållit. — Fjällmassan utgöres af urformation och är på de
lägre delarne och långs de slörre eller mindre åarna betäckt, af
barrskog, som dock är i starkt aftagande och på liera ställenej
ålervexer då den blifvit borthuggen. Men sjelfva den öfversta
2—6 mil breda platåen är nästan alldeles kål; låga pilar fSa/.i.v
g/auca, Lappo m/m, herbaeea, reins a) och björk (Hel ala
giulio o sa , nana) representera här trädvegetationen; spridda
snöfläckar qvarligga bela sommaren, åtminstone i den mollersla och
nordliga delen; först i de öfra delarne af Byklc och Soledals
socknar blifva snöfälten vidsträcktare. — För den, som från
söder mol norden genomvandrar denna sträckning, är del i
ögonen fallande huru den ena fjällväxten efler den andra
framträder och det är på detta sätt, som man lättast kan iakllaga den
sydliga gränsen för de särskilda arierna. — Den första som mötte
mig på min vandring var Arbulus alpina, som i sällskap med
A/c/iemilla alpina anträffades långt ner i skogsregionen i
trakten af Ovrebö och sedan blef en trogen följeslagare. Vid
Ase-rald, der den egentliga fjällundersökningen började, visade sig
en mängd vexter, hvilka för oss, som förut icke sett någon
fjällvegetation, voro nya. Bland dessa var eu del, som sedan
nästan under bela turen observerades och vexlc tillsamman;
dessa voro Ranunculus aconilifo/ius, Carduus helerophi/llus,
Sonc/ius a/pinus, Hieracium boreale, prenanl’höides,
(ina-phalium norvcgicu/n , 3/ilium eff usum , Geranium si/valicum
m. fi. Sa&ifraga slellaris och 1’kleum a/pinnm voro både här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
