Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
består af antingen stärkelse- elloi gummi-kulor och erhåller af
jodin blå, viole|t eller brun färg. Förf. kallar det cellkiirna
eller gonidicr. Finnes blolt en sådan, kallar lian cellen
mono-gonimisk, i annat fall polygonimisk. Mångfalden af dessa
elementa rorgarners förin, ömsesidiga förbindning och graden af
deras utveckling bestämma den sammansatta algbyggnadens tallösa
former. — Dessa tre elementardelar föra sinsimellan ett mer
eller mindre sjelfständigt lif, så att än den ena än den andra är
mera utvecklad på öfriges bekostnad. Föreningen dessa 3
bildningar imellan eger på ett bestämdt sätt mm, och merändcls
så all blolt de likartade grundformerna förbinda, sig til
sammansatt algbyggnad. Härpå bero algväfnadens tre systemer:
Gelincellernas ( = Parenchvma), Amylidcellernes (=
Epenchy-ma) och cellkärnornas ( = Perenchvma). llland dessa framstår
det sistnämnda i allmänhet vanligast, derefter epoiichyma; det
reni utvecklade parenchyma framträder hos ett vida mindre
antal Alger och är isynnerhet utbildadt hos Hhodophyci (dit
l)e-lesseria hör) och ChondrophytU(Sphwroc. co/ifervoides,
VhyUo-phora, Thamnophora).—Hos C/tiimpia, (hondria <C-c. är
deremot amylidsystcmel öfvervägande. — Perenchyma förekommer
allenast bos monogonimiska celler; t. ex. hos Uhodomela
scor-pioides (Helicothamnium Kütz.) — Allteftersom blott ett bland
dessa systemer eller de tillhopa bland och jemte hvarandra
up-träda, skiljer Förf. mellan isomerisk och helcromerisk algväfnad.
Den sistnämnda förekommer oftast, och då är centrallagret
par-enchymatiskt eller epenchymaliskt, kortikallagrel deremot
per-enchymatiskt; omvända förhållandet inträffar aldrig. — Förf.
anförer slutligen några anmärkningar rörande algernas frukter.
De mogna sanna frön hos äkta olvifvelaktiga alger äro antingen
bruna (Protococcus, Vaucherier, Gonferver, Nostochiner och
alla, som vanligen hänföras till Fucoideæ), eller röda
(Ceraraieer-na och Florideerna). De förra hafva alltid blolt ett slag af
frukt; de sednare hos olika individer olikartade frukter men
med lika bildade frö; med anledniug häraf kallar Förf. de
förra J*ocarpeæt de sednare Helerocarpeæ. Hos dessa sednare
utvecklas ena frukltlagel ur central-, del andra ur kortikaJ-la-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
