Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T9
29. Flora Da/mal ica tive Enumeratio ttirpium
vat-ew/arium, it/uas hactenu» in Dalmatia fen/as el tibiobterva_
tas descräpisil, il ig est il rariorumqne iconibus i/lutlravil Rob.
de I isia/ui.. Vol. I. Liptiff. Hofmeisler. 1842. XI, 252 pag.
25 lab. mim’. I:o.
Kunsikiapen oin rlol södra Europas vextalsler har länge
varit högst oirullsliindig i jemnförolse mod den noggrannhet och
|lit som i botaniskt h.inscende egnats àt de mellersta och
nordliga dclarinai af denna verldsdel; och del är hufvudsakligen
under de sistai decennierna, som sydliga Europas rika länder gjorts
till föremåll ej blott Tör botaniska undersökningar, utan ock för
systematisk.a framställningar af de skatter, hvarmed Flora
hugnat dessa lirakler. — Den kuslsträcka, som nu innefattas under
namnet Dallmalicn, och som i vexIdeografiskt hänseende är af
myckel imtlresse och förtjent af stor upmärksamhct, emedan
sydilaliensk.a, ungerska och grekiska Hororna här likasom
sammanstöta, hiar visserligen af många botanister undersökts, men
delta har imerändels skett-under resor och man har hittills
saknat en fullistäudig ti[>t»ifL på de här funna vexter. Denna lucka
i europeiska Horan hur Prof. Visiani genom det arbete, hvars
första del lliàr anmälcs, fyllt, och den botaniska publiken
stadnar för deltta förelag i största förbindelse.
I Inledningen fp. I —22) redogöres för Dalmatiens
almän-na vegetatiionsförhållaiitler, hvarvid anmärkes all detla land kan
indelas i tvenne sinsimellan olika trakter (reg. UloruUs et reg.
insularis), hvilka hvar för sig kortligen afhandlas, hvarvid de
anmärkningsvärdaste ställen, som inom hvardera förekomma,
np-räknas. De refter ang[ifvas de fyra bergslräckor, hvaraf
Dalma-tica liksom genomskäires, och vid hvardera bland dessa nämnas
de förnäimslta bergen ioch bergstopparne, hvilkas höjd (ifver
hafvet äfven imeddelas. Sedan upräknas de floder och sjciar,
hvilka inom dictla land Iförekomma, hvarefter temperaturens och
årstidernas förhållanden framställas. — Med afseende på
vegetationen inidelas landet i 3:nc regioner alltefter höjd«n öfver
hafvet; (de; högsta beirgen äro blott omkring 6000 fot höga och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
