Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
eie te hörande vexler den olikhet, att hös en del äro bladen och
snubbladen i knoppen sammanvikna, då hos andra väl bladet är
hopvik el men småbladen hoprullade. — Han visar derefter
otillräckligheten af de karaklerer, hvilka man,för all skilja Orobus och Lat
hy-rus från hvarandra, hämtat af när- eller från-varon af klänget,
äfvensom af formen af hilum och arillus. Han har derföre
sökt efler bällre karaklerer ocn tror sig funnit dem i stiftets
besliaflenhel, i del att delta hos en del arter är rakt och ytan
nästan perpendikulär mot carina och germen samt parallel med
vexilium ; hos andra deremot gör det en fjerdedelsvridning mot
venster, då äfven alltid carina och mcrändels alæ visa en
likadan tydlig vridning åt venster. Alla arter, bos hvilka det
sednare förhållandet eger rum, anser han böra qvarstå under
La-t/tyrus, hvaremot han hänförer till Orobus dem, som visa det
förra förhållandel, hvadan således L. aphaca, nissolia,
sphæ-ricu s, prål en sis, palus! ris, Ochrvs, ariicnlalnf, a/atus, c&c.
blifva alt uplaga såsom arter af Orobus. — Slutligen upställes
följande schem öfver slägtena bland Vicieæ.
I. Småbladen i knoppen hopvikna.
Cicer: Stift trådformigt; slrängarne mol spetsen vidgade.
Vicia: Stift trådformigt; slrängarne sylformiga.
Pisutn: Stift sammantryckt, vid basen med tillbakaslagna
kanter.
\
Ervnm: Stift platl-tryckt.
II. Småblad i knoppen hoprullade.
Orobus: Stifl platt-tryckt, icke vridet; den håriga ytan baktill.
Lathyrus: Stift platt med en fjerdeles vridning åt venstei
(derigenom skenbart sammantryckt och hårighelen, då den eger
rum, på venstra sidan).
2. Herr O. F. Lang har i N:o 9 lemnat bidrag till
kännedomen rf några Carex-arter. Här afhandlas först C.
cæ-spi/osa L. och närslägtade arter. Efler all hafva ytlrat, det
Fries åsigt, alt C. Drejeri Lang utgör den sanna C. cæspilosa
L., föranledt upsatsen, visas huruledes Goodenough orsakat
den oreda, som herrskar i fråga om C. cæspitosa L. Derefter
lemnas diagnoser och anmärkningar öfver en del bland dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
