Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
familj anföras exempelvis några af dithörande slägten» — Men
som etl bihang (sid. 87—103) meddelas en "öfversigt af
familjerna efter frändskapen, ined förteckning pä hvarje familjs alla
skandinaviska samt förnämsta utländska slägten", hvari alla de
bland sistnämnda, hvilka antingen alldeles icke eller blott som
odlade förekomma inom Sverge äro med särskildt lecken
ul-märkta> — Slutligen lemnas register dels öfver familjerna, dels
öfver slägtena- — Säkerligen skall delta arbete, särdeles for
nybörjaren, underlätta den första insigten i den naturliga metoden
för vexternas ordnande; men på den väg Förf. valt kunna inga
koncisa och bestämda karakterer vinnas, hvarföre man snart
tröttnar eller ock vänder sig till den rent vetenskapliga bearbetning,
som l) ii bens handbok erbjuder. — Det yttre är snyggt och
ändamålsenligt»
■ i >
Vt rak ’ >
3. Ulkasl till Växtrikets Terminologi af Jt Arrhenius^
Do-ce/is i Botanik vid Upsala universitet. Förra häftet.
Upsala. Vahlström & Län t bo nu 1812» 80 sid- lit, 8: o.
Detta redan under loppet af sistförflutna året utkomna
arbete skulle långt för detta anmälts, om ej Ref. väntat att fä se
det sednare häftet för alt på en gång kunna redogöra för det
bela, men som det ännu ej hit kommit, anser Ref. sig ej längre
böra fördröja omnämnandet af det för handen varande. —
Sedan Förf. i kort inledning (sid, i — 3) förklarat hvad man
förslår med terminologi, äfvensom de hos vexterna förekommande
organsystemer, afhandlas de termer, som afse roten (sid. 3—13),
sljelken (13—32), stjelkens och öfriga vexldelarncs vapen (33 — 35),
grenarne och stammen med hänseende till dem (35—38) saml
bladen (39—80). — De hufvudsakliga och vigtigare termerna
för de särskilda delarne tyckas’ vara rätt fullsländigt uplagna och
förklaringarne adæquata och goda och all Förf. ej uplagil hela
massan af de i sednare lider till följe af lina nyanser bildade
egna termer, är något, som man ej kan lägga honom till last.
En annan fråga är, huruvida ell sådant arbete egentligen
är af behofvet påkalladt, holst man i inledningen Lill Hartmans
Flora har så pass mycken terminologi, som för undersökningen
och bestämmandet af svenska florans vextcr synes vara behöflig,
och den, som för vextbeskrifningars utarbetande, o. s. v-, anser
sig vara i behof af en utförligare handledning, har alt tillgå en
mängd utländske arbeten i denna gren. Förf. säger i förordet
att "närvarande ulkasl afser endast och allenast den första
elementarundervisningen, hvilken i Botaniken lämpligast börjas med
terminologien." Denna åsigl kan Ref. ej bifalla; han anser alt
terminologien bäst inhämtas praktiskt och all, i händelse
natu-ralhisloriens studium skall börja med lärandet af de särskilda
termernas betydelse, kommer hågen för en vetenskaplig
kännedom af naturprodukterna all dödas i sin födsel, liksom.man
svårligen kan medgifva att studiet af ett språk lämpligast och än-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
