Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
v
här stammen, ja ofta den blott J linie tjocka rhacbis af
ormbunkar utfylld och de dervid sittande späda småbladen och fruk"
tifikation qvarsiltande.
De särskilda vexldelarne, celluler och kärl, äro upfyllda
med stenmassa. Den förstenande vätskan inträngde i vexlernas
inre, tillhårdnade, och på del sättet lemnade spår efler sig.
Fyllningen sker genom åtskilliga mineraliska, i vatten uplösta
ämnen, oftast Kiseljord, mera sällan Kalk och Gips, Jernoxid»
sällsyntast af Lera, hvari blott sällan något lilot Kiseljord är
inblandad, eller ock af en blandning af Here af ofvannämnde
ämnen. Förf. talar vidlöftigare om utseendet hos de genom det
ena eller andra fyllningsmedlet upkomna pelrifikaterne. —
Genom användning af Saltsyra på pelrifikaterne erhöll Förf.
träd-fibrerne befriade från fyllnadsmaterialet, och de lemnade efler
förbränning ett likadant vexlskelelt, som träd af nuvarande
vegetation. För att undersöka vexlpelrifikalernes struktur ulsalle
Förf. dem för utspädd syra, helst saltsyra, hvarigenom
fyllnadsmed|el uplösles och vexlskelellol qvarstod. Härigenom slipper
man den besvärliga slipningen för alt undersöka
vextpetrifika-ternes struktur. — Äfven har Förf. observerat förslening af
cel-lulväfnad utan kärl, såsom i blad af Stig/Maria, åtminstone i
dem, som äro förvandlade i kolsyrad kalk.
Spår af försteningar af förut bearbetadl träd, som kunnat
hänföras till anlediluvianska bildningar, har Förf. aldrig
observerat. Smärre grenar äro äfven sä sällsynta, som rolstycken.
Woxlpelrifikaler med märken efter insekters åverkan på
det lefvande trädel har Förf. hillills ej observerat hvarken hos
träd från Öfvergångs- eller Slenkols-formation, men väl i de
uti nordiska Geschiebe förekommande träd, äfvensom i den
rhenska trädopalen, särdeles i Schlesiens och Sachsens Qvarsten,
äfvensom i Grönsanden vid A>achen och vid Kowali i Ungern.
Undersöka vi nu genom hvad medel dessa i vallén nästan
ouplösliga förstenande mineralier i sådan mängd tillförts vexterne,
så tror Förf. alt det skett under inverkan af likartade
naturkrafter, som nu för tiden, nemligen genom vallén, ehuru under
en ganska lång lid, och all forntidens vallén ej egde större up-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
