Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
13. Af Verbasc.a hafva vi t mm c hybridileter, sonn äro
sà myckel märkvärdigare, som de äro de enda ti! Iför i it/ig it
hybridileter svenska floran -eger,. (All Cirsium deco/orattum är
hybridilet anser Koch problematiskt och då den nu blifvit
fun-ucn i Irakter, der de förmente föräldrarne saknas, saml i
Skåne är ganska ymnig, instämma vi deruti. All Geum
iiUerme-dium, som vi förr upgifvit som hybrid, icke är det, är af Koch
säll utom tvifvel. De öfrige som hybridileter förr förmodade f.
e. Lumium inlermedium (allmännaste arten i Skottland)
qvarstå endast som varnande exempel). Vi vilja icke inblanda
nämnde Verbasca bland de verkliga arlerne, Vevbascum
semini-griirn innefattar V. nigro-thnpsus och V. /ngt o/haps(forme;
dessa äro cj genom lydliga karakterer dock genom hela
utseendet skilde från Thapso-nigrum, son» är V. colHtium Schrad.,
hvilken förklarade exemplaren af V. seminigrum för bastarder
af T/iapsus, men anlog V. coUinum för egru art.
14. Viola canina y. strida Ha. är icke vår V. stricla,
utan en verklig V. canina lucorum Reicb.! Deremot hör den
under V. prut etta is från Vestergötland citerade (ill V. strida
hum il is. - .
15. Utom Utmiis eßnsa finner mau från älsta tider
skilde en Ulmns campestris och en U. montana. Sedan Linné
reducerat alla Europeiska Uhni till en, ålerstaldes och antogos
dessa tre arter, men sedan man f. e, i England ökat dessa till
sju och i Österrike till nio, drogo dessa de öfrige åter med sig i
förderfvet. Jag har icke beslridt deras förening, men har icke
anselt mig böra följa den, ulan efter framställande af ganska
vigliga grunder yrkat deras nogarc pröfning, ly det är alltid
lättare alt kasla, hvad man ej känner, i hög, än verkligen
undersöka. Det gifves nemligen två normala former» Ivå
suberö-sa former, två glallbladiga former, hvilka man ganska obetänksamt
sammanslår; till hvardera af de normale hör en suberös och en
glaltbladig. Vår U. montana har alltid sådana mogna frukter
som liguren i Sv. Bol. 1. 13 visar, eudasl oulvexla synas de
något inskurne, liksom bladen hiunakliga, men utvexle blifva de
alllid styfva. Dr. Hart mans framställning förstår jag lika li-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
