Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
petalum, hvarföre den med denna af Koch nu återförenas, då
deremot den Skånska liar de nedre blombladen motsatte som
G. luten, och således äfvensom med utseendet af G. htlea
närmare öfverensstämmer med Persoöns art.
20. Våra försmådda observationer öfver Junci nig-rite/li
öfvergång i ./. sapinus äro nu bestyrkte af Koch, äfvensom
all den icke är den verkliga J. nigrileffus Don; deremot
erkänner äfven Koch J. at räf ut, som är den verkliga
nigrilel-lus, för egen art. Våra Halländska exemplar af den äro
godkände af Wimmer.
21. Alla Tyska Botanister, som sett den Svenska Lmu/a
spadicea, förklara den skild från sin, m(Tn identiskjnicd L.
gfa-brata. Talrika Tyska exemplar och Blylt, som undersökt
samtlige i naturen, bestyrka denna bestämning. Redan Prof.
Wahlenberg förklarade i sin Ff. Suecica den Svenska skilld
från den äkta sydeuropeiska L. spadicea, men identisk med
Juncus intermedius Host., som Sr ett obelvifladt syn. till
L. glabrata.
22. Slägtet Epilubitim förblir fytografiskl behandladt
alltid dunkelt; märket varierar belt och klufvet bos de flesta
ar-lerne, sljelkens kanter obhlereras ofta af pubescensen,
hvarigenom upslå otaliga skenbara öfvergångar och mcdelformer,
Vida klarare blifva dess arter om man fäster sig vid de
biologiske förhåilanderne, f. c. om flores virginei äro uprälta eller
hängande, deras olika multiplikation o. s. v. Den verkliga E.
purpureum (se Nov. Mant. 111) skiljer sig genast från den
snarlika E. roseum genom alllid styft uprälta blommor och genom
sljelkens tillfälliga kanter, hvilka ej upkomma af de
nedlöpande bladskaften, utan af bladens ryggnerv. Märkvärdig är
vidare den omsländighclen, antingen arternc absolut sakna rotskott
t. ex. E. montanum, E. roseum och hypericifofium, eller
frampå hösten efter afblomstiingen skjuta rotskott under jord som
sluta sig i bladrosetter f. e. E. tetragonum, E. lineäre, E. afpinttm,
eller Uådlika refvoi’ öfver jorden med glest spridda blad: E.
virgatnm, E. origunifolium, E. palustre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
