Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
dessa ganska tydligen skilde, men jag" liar inlet emot oro den
omtvistade A. Thaliana ß. uptages som egen art.
45. Ehuru Decandolle efter skidans slräfhårighet och
glalthet fördelar Sin apis artens is former i tvenne arter, anser
jag Poirels och Reichenbachs fördelning af dem i tvenne
varieteter eller underarter efter bladformen och skidans längd
naturligare. Hos båda de sistnämnde förekomma både glatta
och sträf håriga skidor;^ de sednare äro den typiska formen för
arten, men öfvergångarne äro så tillfälliga alt de ej kunna skiljas.
46. Vår rödblommiga Fumaria capreolala
öfverensstämmer med Engelska exemplar under delta namn, hvilka
Decandolle förklarat för sin F. media, och med Sonders af F.
I^tleri Koch.
47. Oaktadt uprepade försäkringar, alt vexter ulan gräns
sammanflyta, får man ofta se dem strax derefter erkände som
arter, och detla tveka vi icke tillämpa äfven på Corydalis läxa
och ptimila. Men härvid måste man först, bestämma, hvad man
förstår med C. pumila eller Lobelii, ty synonymien är ännu
vacklande; när gränsorne (f. e. af Ranunculus replans) icke
äro riktigt upfaltade, leder äfven den rikliga observationen till
oriktigt resultat. Ehuru jag på en gång hade flera 100
lefvande exemplar af C. taxa och C. pumila för ögonen, voro
dessa så bestämdt åtskilda, att del icke föll mig in betvifla
deras skillnad, men väl C. laxæ från C. fabacea; äfven C.
pumila synes ulan gräns öfvergå i C. fabacea vid Nontuna, men
sins imellan beröra C. laxa och pumila icke hvarandra. C.
pumila håller sig alltid lågvext, men frodigare blir den gröfre och
fastare, med upräll klase, korla nedböjda skaft. C. laxa blir
åter ju större och frodigare desto vekare och laxare, har
alltid hängande klase, så alt fruktskaften ej egentligen
tillbaka-böjas, ehuru de äro slaka och hängande; klasen ofta endast
2—3-blommig med hela skärm och då svår all skilja från C.
fabacea. C. pumila utmärker sig från alla samslägtingarne
genom sidokronbladens egna blekhet, hvarigenom den torrkad blir
mera eller mindre gulbrokig; från C. laxa ulom dess genom
hell olika fysiognomi, ty dà sidokronbladen hos„ G. pumila i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
