Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
som bracleer fungerande öfra fjällen. — Ståndarsträngarnes
egna beklädnad utmärker denna art, som hörer till afdelningen
Ospro/eon Wallr.
2- Om Carex OhmiiUeriapa och C. grypos; af O. F. Lang.
(Flora oder allgemeine Bot. Zeilung 1843 N:r 15).
Carex Ohmülleriana n. sp. Spica composila dislicha;
spi-eulis superioribus 4—6 masculis approximatis, inferioribus 2—4
femineis ovatis remotis basi masculis, inlima bractea foliacea
scaberrima fulta; sligmatibus 2; fructibus erectiscompressis
lan-ceolalis dorso ruguloso-plicatis glumam ovalam acutam lönge
superantibus låte marginalis, margine fere a basi
ciliolato-serra-tis in rostrum bifidum sensim atlenuatis; culmo gracili triquelro
scabro; foliis flaccidis longis scabris angustis; radice repente. — Ha b.
in prato turfoso prope Rothenbuch Bavariæ; |egil Ohmiiller.
Ehuru den har stor likhet med C. remola och axi/laris,
sä utmärker dock denna art sig genom en alldeles egen
habi-tus. Den skiljer sig frän C. ax ill ar is, retnota och
Bünning-hausiana genom krypande rol, de 3—6 öfra småaxen alllid
hell och hållet masculæ, och den binnkantade fruklen; från
C. brizoides, Schreberi och ligerica Gay genom de öfra rent
maskjlina småaxen, (som hos dessa arter alllid äro androgyna),
genom den långa bladarlade bracleen vid nedersta honaxet, och
från de tvenne första genom hinnkanlad frukl; från C.
urenu-ria, dislicha och repens Bell. såväl genom hanblommornes
olika ställning, som genom den alldeles afvikande habilus.
I fråga om Carex Grypos Schk. anställer Hr Lang, med
tillhjelp af en series af specimina från Sweilz och Tyrolen, en
noggrann jemnförelse mellan de karakterer, hvilka Författarne
upgifvit för att skilja denna art från C. sle/lu/ala Good. eller
C. echiitala Murr. (hvilket sistnämnda namn såsom äldre ban
anser böra antagas) och kommer till det rcsullal all ingen bland
dem håller slånd, utan återfinnas mera eller mindre tydliga
hos C. sle/ln/ala; det enda möjliga kännemärke, som ålerstSr,
är den mörkare bruna färgen hos axen på C. grypos, hvilken
ban åter anser kunna förklaras af vextstället i fjälltrakter. På
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
