Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
3—4 blommor; dock kunde jag aldrig finna nägra
öfvergångs-eller hybrida-former (som l>:r Har t ma 11 omnämner), ulan
vill i allo instämma med Reichenbach: "species
conslanlissi-ma, lamen ægre diaguosi concipicuda*.
Belula alba och ]tubcscens voro båda, som redan nämndt
är, ganska allmänna inom Wånga, och allmogen vissle mycket
noga urskilja dessa båda arter, hade egna namn på dem och
gåfvo bättre d. v. s. naturtrognare beskrifningar öfver dem, än
jag funnit i någon Flora. Belula pubescens Ehrh. benämndes
»Söl/üfsbjörk», sades vexa endast på sid jord, får aldrig
"kartig" eller skroflig bark ulan har alllid näfver. Bladen ha då
de luggas en mild eller åtminstone indifferent smak. Bildar
höga ranka välvuxna Iräd — "liknande unga bokar", men aldrig
hängbjörkar. Trädet är som virke "frakt* och rätklufvct, kallas
för sin sprödhels skull "Glasbjörk", och begagnas endast till
finare snickare-arbeten.
Den »vanliga Björken», B. verrucosa Ehrh. (= B, alba
Auct. plurim.) får deremot, då den blir gammal, "kärlig* bark,
hängande grenar och dess löf ha en mycket bitter smak.
De flesta af dessa upgifler fick jag vid undersökningar i
naturen fullt konstaterade. Åldriga Iräd af B. pubescens hafva
visserligen de yttersta qvislarna hängande, och de eljest
äggrunda bladen erhålla då en mera aflång form, men den får dock
aldrig så långa hängande grenar och så delloidiska blad, som
B. alba pendu/a. Smaken på bladen är ganska olika för de
båda arierna. Bladens form är mindre konslanl: dock har B.
pubescens alltid enkelt sågade, äggrunda mer eller mindre
aflånga blad *): B. alba varierar i oändlighet, allt efler den
o-lika lokal hvarpå den vexer, med foliis delloideis, rhomboideis,
cordatis dc., men bildar dock inga verkliga öfvergångar till
Betitla pubescens. Visst är åtminstone, alt bland de 1000-taIs
*) D:r H a~r 1111 a 11 s Bel. pubesceiis microphylla från Vermland känner
jag ej. Den i Butan. Notis. 1842 p. 80 för Klgå S:n anförda fi.
alba laciniata YVahlenb. tillhör ej denna, utan li. alba lubulata
C. Anderss.— Wahlenberg» var. utmärker sig genom smalaie
utdragna flikar, lifligare grönska o. ». v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
