Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
2. Grundzüge der w iss ens ch af 11 ich en Botanik &c. von M.
J. Schleiden. Zweiler The ti: Morphologi, Orgaiiologi.
Leipzig. Engelmann. 1843. 18 och 564 sid. 8.-o h.
Med denna del är dclla märkvärdiga arbele fulländadt,
hvilket med skäl väckt så mycken upmärksamhet, funnit många
försvarare, men också många häftiga vedersakare, något som
alltid är förhållandet med arbeten, hvilka bryta nya banor och
bereda inträdet för nya epoker i vetenskaperna 5 ocli som ett
sådant bör delta ulan fråga anses. Men Förf. bar äfven sjelf
föranledt det bittra ladel, som från vissa håll träffat honom,
genom det alt han utan riogaste skousmål och ej så sällan med
alltför stor bitterhet behandlat nästan alla, som hittills
förvärfvat sig ell stort namn inom botaniken och hvilkas auktoritet
man i allmänhet med blind tro omfattat. Det är mot denna
blinda tro han — och del med rälta — ifrar; häri söker han
för en stor del orsaken dertill, att den verkliga vetenskapliga
behandlingen af botaniken icke skridit längre framåt, att den
ej trängt djupare in i vexternas inre natur ulan håller sig vid
ytan och det oväsendtliga. Hela arbetet utgör en fortgående
polemik mot denna ytlighet, men angifver derjemte de
hufvud-frågor, hvilkas lösning är af vigt för att ål botaniken vindicera
anspråken på all utgöra en verklig vetenskap och ej blott
vara dels ett lorrt register på naturföremål och deras
kännemärken, dels en hopad massa af enskildla facta utan att innehålla
eller upgifva för dem någon högre ur vexlens inre lif hämtad
förklaringsgrund, hvarigenom de först vinna en högre betydelse.
I närvarande del går Förf. tillväga alldeles .på samma sätt
och efter samma metod, som i den första, för hvilken Ref.
förut (Lit. bihang 1842 n:r 5) lemnat en kort redogörelse. Först
afhandlas (sid. 1—445) morfologien eller läran om
vextformer-na och deras delar, hvarvid först i allmänna morfologien
framställas de enkla grundformerna och dessas kombinationer,
hvarefter Förf. öfvergår till den speciela morfologien, vid hvars
afhandlande han särskildt genomgår de särskilda klasserna bland
vexlerna (1. Gymnosjioræ neæl. Alger, svampar, lafvar, cha-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
