Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cl
ren 1842 besökte^Förf. Norge och särdeles vestra delen,
hvarvid han gjorde de iakttagelser, som ligga till grund for denna
upsats, för hvilken Ref. sà mycket lielre vill något utförligare
redogöra, som man saknar nästan alla noggrannare
underrättelser om vegetationen i denna trakt af vestliga Norge.
Förf. anmärker att man flera gånger förgäfves försökt alt
kring Sörfjord i Hardanger, ungefär vid 60° u. lal., plantera
boken (Fagus si/valica}, ehuru denna förekommer vild ännu
nordligare nemligen några mil norr om Bergen ungefär 60£° n.
lal. (dock ej, som Förf. säger, öfver 63 graden vid
Christian-sund och hvarföre han åberopar Blytts yttrande i Hornemanns
Plantelære, hvilket är oriktigt, ty der säger Bly 11 uttryckligt
all Bokens nordligaste gräns är kring Alvesund 4 mil norr om
Bergen). — Med anledning af denna omständighet undersöker
han den möjliga anledningen dertill, all Boken ej på
förstnämnde slälle vill vexa och anförer exempelvis flera andra
anomalier i vexlernas utbredning. Sålunda vill ej Pinus Abies, som i
Tellemarken är del herskande trädslaget, vexa vid hafskusten,
och kring hela Hardangerfjord observerade Förf. det endast på
ett slälle, nemligen i passel, som leder lill Vossevangen.
Digitalis purpurea deremot, som i dessa trakter är en bland de
allmännaste vexter, uphör på vägen åt Tellemarken så snart
man passerat det lilla Odde\and. — Genom jemnförelse mellan
medeltemperaturen på de ställen der Boken vexer, och i
Hardanger, kommer Förf. lill det resultat, all del ej är
temperaturen, som hindrar dess förekomst i sistnämnde trakt; han anser
all man snarare bör söka orsaken i de märkvärdiga
förhållan-der, som sjelfva marken och jorden i Bergens slift förtler. Med
anledning häraf lemnar han en kort skildring af
terrainbildnin-gen i sydliga delen af Norge och särdeles dalbildningen i
Bergens stift, hvarest de smala dalarne omgifna af tvärl upstigande
fjällsidor lemna en högst obetydlig och smal remsa öfrig för
odlingen, hvarjemte flera upgifna omständigheter förorsaka att
denna odlingsbara jord, långt från att ökas medelst förvittrade
partiklar af fjällmassan, snarare minskas derigenom alt de
häftiga strömmarne bortföra jord. — Efter dessa antydningar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
