- Project Runeberg -  Botaniska notiser / 1845 /
108

(1839-1846)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

108

\ s

då den omgifvande jorden varit lös och luckor. Här är
nödvändigt erinra om den af Link framstälda vigliga skillnaden
mellan "carere" och ’’doficere"; all C. slrirla, caespilosa. m. fi.
slolonibus carc<nt, men att de hos en del andra sæpe deficiunt.
Att hvarje stoloniferl gräs kon under egna förhållande)’derjemte
blifva caespilosum, ulan atl sådant gör några öfvergångar,
känner hvarje praktisk Botanist lika väl, som alt en del caespitösa
aldrig kunna skjula stoloner. Om det synnerligen märkvärdiga
förhållandel med C. turfasa se nedanför. C. acula, C.
cryp-tocarpa m. (1. förekomma caespitösa, mon äro ändock egentligen
stoloniferæ (jemf. den sednares figur i FI. Dan. fasc. XL). När
strån packa sig tillsammans, tvingas alla de inre rolskotlen vexa
upåt, hvarigenom tufvighelen ökas; hufvudsaken blir således
observera, om de i periferien, då utrymme lemnas, stolonisera.

Alt slidorna slitne uplösas i Gbriller är en karakter, som
tillkommer en mängd starrarter vuxna på våla ställen. På dem
som vexa på torr grund finnas icke fibriller, och hos de typiskt
fibrillösa har jag funnit della väsendtligen bero af vexlslället. Af
hithörande arter är fibrillositeten märkbarast och konstant hos
C. stricta som alllid vexer på mycket våla lokaler, men redan
hos C. cæspilosa finnes en form i käir lika fibrillös (ehuru
fi-brillnätet finare) som på C. strida, och på en annan vexande
på torr åkerjord är det alldeles omarkbart. Hos C. turfosa
lossnar vanligen endast en fibrill i hvar slida, men blir den
mycket tufvig, som på våtare ställen, blir den ock tydligen fibrillös; på
lorra deremot försvinner den så atl man endast af bladens köl
skiljer ytterligheterna från smalbladig C. vulgaris.

Bland de yppersta karakter erbjuda de före blomningen
lutande strån hos C. acutæ närmaste förvandla; de i början
slrict-uprätla hos C. cæspilosa och förvandla; men tillfälliga
afvikelser gifvas dock, och den på mycket lorra slällen
vexande äldre flaccida C. cæspilosa har slrån väl korta, men så
tjocka och styfva som C. strida. Härvid är dock att observera
all på dylik lokal förekommer aldrig C. strida, och all C.
cæspilosa på C. slrictæ stationer blir yllersl långsträckt, slak,
nedböjd. Genom atl så förfölja hvarje art ander sina molsat-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:34:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/botnotiser/1845/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free